Aftonbladet – 23 augusti 1869, sida 3

Städernas Brandstodsbolag och deras verksamhet. I Under denna rubrik förekommer i JM 176 af I Aftonbladet en artikel, undertecknad af ombudsmannen för städernas lösöreförsäkringsholag. Ombudsmannen har deri tagit städernas båda försäkringsbolag i varmt försvar mot de anfall, hvilka i tidningarne riktats mot dessa bolag och företrädesvis mot Städernas allmänna brandstodsbolag. I de artiklar, hvilka vi haft tillfälle genomläsa, Ihafva vi ej funnit några bestämda skäl för missnöjet med bolagen framhållas, ty den anmärkta omständigheten, att sistnämde bolags styrelse utskrifvit brandstod för betäckande af brandskadan i Gefle inom den kortaste tid, reglementet medgifver, kan väl ej anses utgöra giltigt skäl till anmärkning mot bolaget. Vi vilja derföre med anledning af ömbudsmannens artikel framställa några fakta, efter hvilkas granskning allmänheten må kunna i någon mån bedöma, huruvida städernas försäkringsbolag må anses fortfarande uppfylla ändamålet med deras stiftande eller att på billigaste vilkor lemna försäkringshafvare godtgörelse för liden brandskada. Hvad först beträffar Lösöreförsäkringsbolaget, har ombudsmannen med anledning af de allt sedan bolagets stiftande uttagna årsafgifter och under antagande deraf, att brandskadan i Gefle under innevarande år kräfver en till 20 rdr pr 1000 uppgående afgift för försäkring i trähus, beräknat, att afgiften för sådan försäkring skulle uppgå till 5 rdr 17 öre årligen. Härvid torde anmärkas, att endast ett nn fåtal försäkringshafvare under en tidrymd af 27 år qvarstår i bolaget, och att denna tidrymd således ej utgör giltig grund för en beräkning af ifrågavarande beskaffenhet. Deremot om tiden, hvarunder en törsäkringshafvare i bolaget qvarstår, antages i medeltal till 10 år — den längsta tidrymd, hvarunder bolagen Skandia och Svea lemna brandförsäkring, vare sig för lösegendom eller fastigheter — torde en säkrare beräkvingsgrund vinnas. Under sistförflutna 10 år hafva årsafgifterna i lösöreförsäkringsbolaget utgått med nedanstående belopp pr 1000 rdr för försäkring i yn hemligen: vvevuesssrsk Hm 3 eller i medeltal 6 rår 28 öre årligen och, om innevarande års afgift, på sätt ombudsmannen antagit, kommer att utgå med 20 rdr pr 1000, skulle afgiften för hvarje af de 10 åren, räknade från och med år 1860, i medeltal utgöra ej mindre än 8 rdr 28 öre. Härtill bör ytterligare läggas den afgift, som utbetalas till brandstodskomiteerna för besväret med uppbördens verkställande, hvilken afgift varierar i städerna mellan 10 och 80 öre pr 1000 rår af försäkriogsvärdet. Låtom oss nu tillse, huru förbållandet är inom Städernas allmänna brandstodsbolag. Vid beräkningen af de afgifter, hvilka i detta bolag erläggas, vilja vi äfven antaga afgifterna under de senaste tio åren till grund. För ett träbus, brandförsäkradt i bolaget för 27,000 rår och för hvilket inträdesafgiften för första året utgjort 372 rdr 70 öre, har under sistförflutna tio åren erlagts, till följd af extra utskrifningar enligt styrelsens för bolaget beslut, år 1860 den 12 April half inträdesafgift 186: 35 1864 den 2 Januari hel d:o 372: 70. 1865 den 16 Augusti två d:o 745: 40. eller i medeltal 4 rdr 83!, öre årligen pr 1000 rdr och, om man inberäknar utskrifningen för brandskadan i Gefle, hvilken infaller inom de tio åren och kommer att utgå med 3!, gånger imträdesafgiften eller 1304 rdr 45 öre, har för försäkring i bolaget under dessa tio år betalts ej mindre än 9 rdr 66?; öre årligen, och detta endast i extra utskrifningar! Om man nu i beräkningen låter ingå inträdesafgiften, hvilken enligt reglementet skall betalas i tre år, men äfven genast vid inträde i bolaget får en gång för alla erläggas och hvilken för nämde fastighet utgått med sammanräknadt 1118 rdr 10 öre, så har försäkringen kostat, derest brandskadan i Gefle ej inberäknas, 8 rdr 07, öre, och, derest denna skada ingår i beräkningen, 13 rdr 80; öre årligen för hvarje 1000 rår! Försäkringsbolagen Skandia och Svea hafva för försäkringar af nu omförmälda beskaffenhet fordrat endast 5 rdr pr 1000, och, derest försäkringsafgifterna förskottsvis för tio år erläggas, lemna bolagen två friår och tio procents afdrag å premien. Hvarken in, tillskott till denna summa, ej heller någon uppbördsafgift ifrågakommer; men bolagen hafva, det oaktadt, under senare åren lemnat bolagsmännen en ganska betydlig vinstutdelning. Hvad är då orsaken till det anmärkningsvärda missförhållande, att de bolag, hvilka afse vinst å sin rörelse och jemväl uppfylla bolagsmännens anspråk härpå, kunna lemna försäkring på billigare vilkor än städernas bolag, hvilka ej afse vinst å sin rörelse? Vi tveka ej att påstå, att orsaken härtill måste sökas i öre organisation, samt beklaga att vid upprättandet af de nya reglementena, af hvilka det för Städernas allmänna brandstodsbolag utfärdade vunnit fastställelse den 4 December 1868 och det som antagits af städernas lösöreförsäkringsbolag, faststälts den 4 Juni innevarande är, tillräcklig uppmärksamhet ej fästats å de i de vinstgifvande bolagen antagna grunder såväl för försäkringars beviljande, som äfven i fråga om de skyddsmedel dessa bolag använda för att minska inträffade förluster. Så hafva bolagen, hvilka i sina nya reglementen väl insett att afgif-! terna för försäkringar inom hus med eldfarliga inrättningar blifvit mer rättade efter den risk, bolagen underkastat sig, likväl underlåtit lemna någon föreskrift, som berättigar bolagens styrelse : att efter ENDE Stoke vägra försäkringssökan-: de inträde för eldfarligare risker. Bolagens reglemente lemna ej heller deras styrelse rättighet att, på sätt som sker i de enskilta försäkringsbo-l, lagen, genom reassurans i andra bolag minska bo; lagens ansvarighet. Båda dessa omständigheter hafva i sin mån icke oväsentligt bidragit till de!! stora förluster, hvaraf städernas bolag på senare åriträffats. Ombudsmannen har såsom en fördel för försäkringshafvare i progr ge ra framhållit, ) att detta bolag, i olikhet med de enskilda bola-. gen, inom försäkringsvärdet godtgör all förlorad