Aftonbladet – 21 augusti 1869, sida 3

gare lOm bergölja, dess förekomst, tillgodogörand ; och spm re Af Edvard Erdmann geolog vid Sverges geologiska undersökning Med 24 träsnitt. Stockholm P. A. Nor stedt Söner 1869. 120-sid. 80. Pri 1 rdr 50 öre, Förf. genomgår först bergoljans historie Såsom vittne om dess ålder anföres perser nas Heliga eld som ständigt brann, mata af utflytande oljekällor, samt de i långa ti der tillbaka på många ställen samlade olje förråderna, som af kringboende användes til bränniog i lampor. Vildarnei Amerika hade före europeernas ditkomst, uppsamlat olje hionorna på vattnen, förmedelst utbredd: ylledukar. Man hade inom Förenta Sta terna samlat olja redan för hundrade år till baka, men utan en tanke på borrningar til de på djupet liggande källorna. Det va först år 1845 som man tillfälligtvis, och vic borrning efter salt, som man upptäckte er oljeåder i grannskapet af Alleghanny-floden I det industriösa landet hade man inom 17 år derefter tvåtusende oljebrunnar och borrhål. Vid företagen djupborrning påträffade man flera springådror, som måste hämma: för att man möjligen skulle kunna uppsamla de rika tillflödena. Jordvärdet kring oljetrakterna i Pennsylvanien stegrades till 2 ä 300 gånger deras förutvarande värde. Olja har sedan också blifvit. funnen i staterna Newyork, Ohio, New Scotland, New Brunswich, m. fl. så att totalbeloppet af erhållet petroleum under åren 1860—1866 beräknas till omkring 780 millioner kannor. Ifärvid får anmärkas att, å sidan 57 redan kalkylen öfver Pennsylvaniens oljeproduktion mellan 1859 och 1868, uppger en qvantitet af 1400 millioner kannor. Förf. framställer vidare de olika hypoteser, som blifvit uppgjorda i afseende på en förklaring öfver petroleumbildningen i jorden, hvarvid han uppgifver att man nu allmännast antager att den uppkommit genom långsam sönderdelning af vegetabiliska och animaliska (?) ämnen vid högt tryck, men vanlig temperatur. Förf. tror att denna daning sker förmedlad af en öfvergång från ämnenäs förmultving till grufgas eller det lätta kolväte, som vid sådana tillfällen uppkommer, och som så ofta frambryter och gör explosioner i kolgrufvorna, likasom den vid oljeborrningarne ofta visat sig utkommande med våldsam pression. På grund af detta antagande framkastar förf. den frågan, huruvida icke en sådan generation ännu kan fortgå, så att petroleum under gynnande omständigheter kan genereras af detjobserverade kol-vätet, som så ofta är bergoljans följeslagare. Sedan de stora vinsterna af petroleumskördar visat sig i Amerika, har sökandet spridt sig till en mängd olika trakter, eller rättare till alla verldsdelarne, till och med Afrika och Australien, hvaribland likväl Nordamerikas Förenta Stater stå främst. Vid afhandlingen om de jordformationer, inom hvilka petroleum kan sökas, erinrar förf. om identiteten af bergolja och jordbeck (petroleum, naphta och asphalt), då den förstnämdas afdunstning och möjligtvis oxidation öra odrar den lättflytande eller ock tyngre . anda nljan till bergtjära, bergbeck,; as4 Luiika senare namn äro liktydiga. I ab, a benämningarne, som geon not uppger för. . s a gerna antagit för 48 SSR 5 varunder bergmassorna Uppa. — Ar ns : ämner att Peteoleag förekömm. se em alla. Rika exempel på fyndörte 1 2? rmationerna anföras här af förf., som Sek. ertill bifogat upplysande teckningar, dels af) aloeozon, funna i sådana bäddar, dels proler af borrningarne i omvexlande lager. i Särdeles upplysande äro förf:s beskrifnin-! ar och teckningar af berglagrens schicktnin; ar och förkastvingar. Man ser deraf förlaradt hvarför, af t. ex. två borrningar nära , f f redvid hvarandra, den ena lyckas (till och red på ett mindre djup) och den andra missckas, ehuru neddrifven till kanske dubbla upet. På de ställen der oljan, liksom vattnet ur tesiska brunnar antingen uppkastas i stråle, i ler åtminstone fritt afrinner, upphör sådant s ide inom kortare eller längre tid 1 å 3 år,l ljden af det pneumatiska tryckets förminsk-, ng och upphörande i mån eftersom förråst lemnat ledigare rum för de pressade ga-!1 EK JRR RN ko 0 NE dne HE