Aftonbladet – 11 augusti 1869, sida 3

gar från Spanien och Italien till Sverge återkomne arkitekten hr Dahl. Hr Kallenberg, stipendiat från Stockholm, har utställt i målarnes enskilda exposition ett svenskt vattenfall, vittnande om stora framsteg. Norrmännen hrr Munthe och Rasmussen hafva äfven skördat stort erkännande för hvar sitt landskap med motiver från deras fosterlands herrliga natur. Tidemands Norskt bondelif pryder väggarne i ett rum af utställningen. Nyligen har, som pi vet, Disseldorferskolan firat sitt 50-åriga jubileum på ett storartadt sätt, Festen räckte i tre dagar och slutade med aftäckningen af en byst utaf Schadow, akademiens direktör. I karnevalen, som upptog största delen af programmet, gjorde en mängd norska nationaldrägter, tillhörande målarne, en briljant effekt. Om aftnarne samlas målarne i deras vackra trädgård, den s. k. cMalkasten. Der fördrifva de tiden på allehanda sätt, och skämt, skratt och sånger ljuda öfverallt bland buskarne. Den stora festbyggnaden är praktfullt inredd och har till och med en särskild teatersalong. cMalkasten har förr hetat cJacobische Garlen och tillhört den berömde filosofen Friedrich Heinrich Jacobi, i hvars hus Goethe, Herder, Wieland, grefve Stolberg och andra utmärkta personligheter ofta vistades. Goethes namn står inskuret i en trädstam i parken. Likaså ha en stor mängd af verldens nu lefvande förnämsta artister der gifvit sig tillkänna. Bland svenska namn finner man Wallander, m. fi. Nu skulle jag visserligen kunna berätta åtskilliga små lustigheter från målarnes samlif, om den lilla dvärgen P. t. ex., som, hur skicklig karl han än är för resten, likväl alltid måste be sin son, som är dubbelt längre till växten, att bära sig på armarne, så snart han skall öfver diket vid Hofgarten; eller om en annan tysk artist, H., som dag och natt skryter med sin csvenska härkomst från Pommern, 0. s. v.; men tiden är inne att resa vidare. Jag vill hoppas att vi härnäst kunna skaka hand med hvarandra i någon solljus vrå bland topaserna och smaragderna i cMälaredrottningens kronar. Fr. H.