delse. Leken kämpas om hålet erinrar om striden emellan sommar och vinter om herraväldet på jorden, och i enklekep uppenbarar sig längtan efter en följeslagare i lifvet för att kärleksfullt kunna sluta sig till honom. I en göklek, hvars betydelse blir oklar ända tills det lyckats att samla flera variationer af densamma, lockar göken sina ungar och matar dem med gökblommor. En annan, till hvilken text och melodi finnes i Arvidssons Svenska fornsånger III, synes ämnad att sjungas vid fågelns bortflyttning, Visan begynner med arden; aGöken sitter på kyrkotak, Och orkar så litet gala, fyster ungersven (jungfrun) i dansen gå ka vi honom (henne) i handen ta, Och rycka honom (henne) af sätet., Sedan alla i leken deltagande kommit i ringen, dansa sen ringpolska och derefter begynner afskedstagandet, Det par som anför leken, vänder sig till det närmast stående och sjunger: eGuds frid! Gud signe Jöns Andersson, Och skall vi nu mista Vår ärliga man Jöns Andersson, Så faren nu väl Jöns Andersson Med pick och ) med pack; Med falskhet och med snack) å faren nu väl Jöns Andersson Derefter taga samtlige paren afsked af hvarandra och så slutar leken. T en del trakter firas gökfesten från Maj till Johanni. Kanske var det ursprungligen en välkomstoch afskedsfest, som derefter möjligen blitvit sjungen efter den sistnämnda af Arvidsson meddelade folkmelodien. Gökens ankomst in2) Ordagrannt ur Arvidsons Svenska Fornsånger,