Aftonbladet – 2 augusti 1869, sida 3

n mellan stoltheten och tårarne. Jag blanlade mig ej deri. Jag hörde att herr baronen rest till ett främmande land och skrifvit för att få bryta fordna bando Hela hennes ansigte glödde och hennesansträngningar för alt kunna vara luga voro verkliga smärtor. Jag! utropade Berenger åter. Det sta brefvet kom från er farbror och försäkrade att detta var eder önskan! Och uttrycket i hennes ansigte blixtsnabbt adrades, tillade han: Var det te sapnt? lade han kanske inte ert samtycke dertill? Hvad! skulle jag velat hålla qvar den som ig? Som kom hit och inte ens bese denna hatade gemållb: Jag gjorde det! Jag bönföll om att få so ag ville inte underteckna skiljobrefvet — U, här har varit förräderi! Och hafva de förmått er oc att underteckna det ? oe de visade mig ert namn, fingo Ge re snger slog sig för pannan, förvirradoch en, men utbrast i nästa ögonblick med jublande sti : ch t skall inte ett ögonblick kanna gälla Ett så nedri igt bedrägeri kan dagas, BEustacie, ni vet, ni förvar inte er, utan Diane, som jag s fskydde; och det var ej att nära på, då hon lånade sig till ett så lågt bedrägeril O nej, Diane skulle aldrig kunna så behandla m utropade Eustacie. afag ser i Ni visste inte ått min far på senare tiden kallades markis de Nid-deMerle, och när jag kom hit, ville alla kala mig efter honom; de sade att en hoffröken måste heta fröken och min onkel sade att det enda sätt för mig att få blifya fru de h