ÖSTERRIKE. På det tal, som af ordföranden för den ungerska delegationen hölls till kejsar Frans Josef, svarade denne: Jag mottager med glädje en helsning från den ungerska delegationen, hvilken är kallad att utöfva Ungerns likberättigade ioflytande på de gemensamma statsangelägenheterna. Vis måtta och ömsesidig enighet ha skapat de institutioner, I representeren. Endrägtig samverkan skall äfven på ett praktiskt sätt låta frukterna mogna genom att stärka. monarkiens anseende, befästa freden och det offentliga förtroendet samt främja mina folks lycka. Jag gör räkning på, att I med fosterländsk ifver skolen skrida till lösningen af denna så vigtiga uppgift. På det tal, som hölls af ordföranden för den österrikiska delegationen, svarade kejsaren: Det är mig en uppriktig tillfredsställelse, att riksrådsdelegationen fattat den fulla betydelsen af. den uppgift, som blifvit den anvisad genom författningen, och sträfvar att i endrägtig samterkan med den ungerska delegationen värna om rikets makt och anseende samt främja folkets och rikets välfärd och belåtenhet. Uppnåendet häraf skall städse vara den säkraste borgen för bevarandet af såväl den yttre som den inre freden; ty aktning och tillit fordrar hvarje statsväsen för att vinna vänner och afväpna fiender. Ett telegram från Linz till tidningen Vaterland betecknar den af wienertidningarne meddelade underrättelsen, att biskopen i Linz skulle hafva afslagit kejsarens benådning, såsom uppdiktad. SPANIEN. Enligt underrättelse från Madrid af den 16 dennes, har en af det carlistiska partiet anstiftad sammansvärjning blifvit upptäckt. Elfva sergeanter vid regementet Cantabrea äro häktade, och garnisonen i Vittoria har blifvit förstärkt. — Enligt senare underrättelser ha äfven 3 generaler häktats. Den franska regeringen Kar erkänt regentskapet. i SCHWEIZ. I Geneve har sedan den 11 d:s centralkomiten för den bekanta internationella fredsoch frihetsligan hållit flera möten för att träffa-de nödiga förberedelserna till detta års allmänna kovgress, hvilken denna gång kommer att ega rum i Lausanne. Detta möte tecknar sig att blifva af ej ringa betydelse, ifall nemligen ryktet talar sannt då det förmäler, att bland deltagariie blifva de franska deputerade Gambetta, Bancel, Raspail och Esquiros, samt den utmärkte spanske cortesmedlemmen Emilio Castelar. Dessutom väntas en deputation af spanske republikaner, flera sydtyska och schweiziska socialdemokrater m. m. Om Garibaldi i år kommer att deltaga i kongressen är ännu ovisst.: fr RYSSLAND. Till Dresdener Zeitung skrifves den 6 d: från Petersburg: Genom -upphäfvande af det ärftliga presteståndet har regeringen nyligen tagit ett vigtigt steg på de inre reformernas bana. Till det ryska folklifvets kräftsår hör den grekiska kyrkans bristfälliga organisation; men regeringen, som väl inser dennas skadliga inflytande på folkets andliga utveckling, känner sig ytterst besvärad just på detta område, der kejsaren sjelf såsom den ryska kyrkans öfverhufvud måste visa konsiderationer mot hennes högsta tjenare och dessutom raskolnikernas (de gammaltroende sekternas) nationella dragnpingsT kraft gör ett: energiskt uppträdande mot statskyrkan mindre rådligt: Det högre presterskapet är Helt och hållet emot hvarje reform inom det kyrkliga området, som kunde förminska och inskränka dess framstående Iställning och dess vidsträckta inflytande på det lägre presterskapet och massan bland I folket; regeringen har alltså i sitt reformIsträfvande endast att räkna på bifall af de maktlösa lägre presterna och kyrkotjenarne, Thvilkas betryckta ställning blott kan vinna Ipå en ändring i den nuvarande ordningen. 1Så mycket mera bör man prisa det senaste I dekretet, till hvars belysande vi vilja kasta en blick på den ryska kyrkans nuvarande organisation. Af största betydelse för de I grekiska kyrkolifvet är den skarpa skilnaIden mellan det svarta eller klosterpresterskapet och det hvita eller det verldsliga presterskapet. Ur den förra, mera bildade mäktigare klassen tagas alla kyrkans högr tjenare: biskopar, klosterföreståndare och di rektörer för andliga läroanstalter. Det hvit: presterskapet bildar ett ärftligt stånd ocI sönderfaller i två underafdelningar: det egent liga presteståndet och de oräkneliga lägr kyrkotjenarne, sängärne-o. s. v.Alla dess: personer födas i andligt stånd, njuta derfö rätt att vara frikallade från skatteoch mi litärpligt .och måste skicka sina söner i and liga läroanstalter. Den, som, väl slutat si seminariikurs, blifver prest och går efter om ständigheterna till akademien för att för skaffa sig en högre bildningsgrad. Den, sor erhållit tredje censuren, måste åtnöja sig me mindre, illa aflönade befattningar; den, sor alls icke aflagt-.någon examen, inskrifves blan de lägre kyrkotjenarne eller såsom novis ett kloster. Denna menniskoklass, som räk narmånga tusen individer. och hvars låg bildning nästan blifvit ett ordspråk, hänge som en blyvigt vid presterskapet, drager det samma ned i stoftet och hindrar hvarje fi rörelse. Likaså finner man i klostren ska ror af unga män, hvilka, ur stånd att ge nom något slags. borgerlig sysselsättning för TIER ke I VI EO ORTER. ev VM i El tott ;