Aftonbladet – 20 juli 1869, sida 3

os JArjeploug årligen forslas till Lycksele, är fve är drifven. Om man skulle antaga för tillförlitli dI hvad Ris anser af sin expos6 vara klart, att Arj de plobgs sockens jrodiiktioi till afsalu ej för hög nUTSE när mal atslär dör til i medelts ga 50,000 rdr årligen,, så har man svårt ätt förklar Preakerna till derstädes rådande fattigdom, hels ; jintalet af invånättig 1 sgcknen; då deribland ick äl inräknas fölkmangded i de til Norrbettens lä en I hörande byar af Sorsele lappmark, samöllkt e ir går till tera än något öfver De personer. Yt terligare änför H:s, ätt; enligt sakktinnigas up gifter, den nuvarande produktionen ar ren5kötseh I Arjeplougs socken skulle kunna minst fördubb r las, men. deremot måste man invända, att mella I det dbetärdkdsmt utkastadö lösa ordet och förverk of ligandet deraf en bred, ööfvötetiolig klyfta oft: eI skiljer. De sistförflutna århundradenås Fitloris t. företer det ständiga sorgespelet af odlingens oci 21 tivilisätionens farliga grannskap för de vilda och ! halfvilda folkslagen; hvilltas tragiska öde det sy 1 nes vara, att af kulturfolken utträngas från Jing I fäders jord och till antal småningom förminskad ee för att måhända slutligen spårlöst försvinna frår jorden. Den lappska folkstanimen: hvilken i forn tiden innehaft, enligt en hos den fortplantad munt 2 lig tradition, hela den skandinaviska balfön, och, n gojet äldre historieskrifvares vitsord; åtriinstone w. det nivarande Norrland, Har småningom blifvit e J undanträngd till Norrlands nordligaste och vest ligaste delar, och räknar i närvarande stind inom Sverge en befolkning af omkring 5500 personer. Fördubblandet af PROS pgg, kan J licke åstadkommas så lätt som R:s synes i e sak, EE det är klart, att möjligheten deraf är ber roende af många förkållanden ock erfordrar a a Jåtgöranden af lapparna sjelfva, hvilka länge oci mycket beklagat sig öfver de många samverkande orsakerna till renbjordarnas aftagande och sin oförmåga att besegra desamma. Öm man än skulle antaga tillförlitligheten af uppgifterna om den stora produktionen af renskötseln inom Arjeplougs lappmark, så följer deraf icke, att transporten från lappmarken af dessa : I produkter påkallar behofvet af en sommarväg, ij vare sig öfver fjellryggen ellör åt andra håll. För t I bedömändet af denna fråga är det nödigt att vinna . I kännedom om tiderna för renslagtningen öch då I YMER renskötseln från lappmarken hitintills lifvit forslade och lämpligast böra forslas till andra orter. Det är en känd sak, att lapparna omkring michaölitiden, då de lemnat fjellryggen och börjat fyrtorn mot öster, och vid hvilken tid en del af Arjeplougslapparna tärmar sig Löfmock eller Hornavans sttänder, slägtä endaet några så kallade brunnrenar (rentjurar), hvilkas kött lärer förtäras af lapparna sjelfva och invånarne iorten, men att de icke förrän den kalla årstiden inträdt, -Inemligen i November, December och Januari månader, meh mest i Detomber förrätta den hufvud) sakliga renslagtningen. Produkterna af rebskötseln inom Arjeploug, hvilka icke, såsom i Åsele och Lycksele lappmarker, till någon betydlig del före marknaden uppköpas af landthandlande från Ångermanland och andra orter, försäljas å Arjeplovgs marknad; hvilken inträffar i förra hälften ar februari, tnder bvilken fnånad och Januari samtliga marknader i lappmarkerna hållas. Lappmarksvarorna. afsändas genast från marknaderna till; kustlandet, för hvilken transport vintern; med sin : natirliga körbana, under marknaderna i följd af trafiken försstt i godt skick; är den lämpligaste årstiden, äfven med ätseende å beskaffenheten af varorna, isynnerhet köttet, hvilket sederfiietra af. yttras 1au a af rikets provinser dels färskt dels rökt, hvilken beredning ac. v2dergår i norrländska kustötöderna eller deras närmaste granus..P: De väg, som under Mera än fyra decennier förenat Lyck ,. sele a Umeå, har, så vidt kömfnitterade kunnat inhemta, under sommartiden al rig blifvit begagnad : för transport af fonökötselns prötuktör, och det: kan antagas, att äfven i Piteå lappmärk; öfa vä FE blir derstädes anlagd; förhållandet i berörde ar seende icke skall gestaltä sig ännotlunda. Af hvad nu blifvit anfördt inse3 tydligt, ätt den af Rs fö) regifna och öfverdrifna storleken at iehskötselas I produkter inom Arjeploug, ja om fördubblandet eller till och med flerdubblandet af densamma låge t inom möjlighetens område, icke kan utgöra något ! giltigt motiv för anspråk på anläggning af nya vär t gar inom lappmarken; och Arjeplougs sockens öf-1 riga produkter, utom renskötselns, kunna väl icke; i genom 1s konsthärliga beliahäling, bns på pappei 1 l C I ret konstrueras till så stora qvantiteter, alt dö på kalla något verkligt behof af en dyr sommarväg öfver fjellen? . Angående anläggningen af väg från Löfmock till ! riksgränsen och vidare till Saltenfjord, uppgifver Rs att, enligt löjtnänt Uörnells benägna. medde(c lande, högsta punkten på väglinien är belägen på svenska sidan 423 fot öfver gränspunkten eller 2453 fot öfver Saltenfjord, men att inga svårigheter hafva mött, som komma att föranleda öfverdrifna kostnader eller olägenheter och hinder emot vägens brytning. Fapten Schoug deremot omnämner uti sitt -utåtande betydande svårigheter för denna väganäggning. ; Bland de tvenne föreslagiöa väglinierna från Hornwvans vestra strand öfver fjellryggen förörtlar kapen Schoug efter samråd med kapten Lossius den worra linien, med Löfmock till br ERT och träckande sig norr om Sädva och Wajkitjolme samt vidare genom Märkdalen till gränsen söder om Niollavardaröset. på hvilken väglinie den skogösa fjellsträckan uppgår till omkring tre fjerdelels mil. Uti sitt utlåtande meddelar kapten Schoug, tt nedstigningen derifrån underlättas genom en nellan fjellen Matoive och Sjelbma belägen fjellort, men att vägen derefter måste i anseende till narkens starka lutning gå i zigzag ungefär en jerdedels mil, hvarefter den öfvergår Krakis elf amt följer slutligen södra stranden af Junkerselfen till gränsen. Vidare yttrar kapten Schoug: Den närmast gränsen belägna milen af denna väg lir dyr, emedan mycken bergsprängning der måte verkställas, men för öfrigt möta ej större än anliga svårigheter med undantag naturligtvis af ådana, som härflyta deraf att trakten är obebodd; fter hela linien, på en längd af omkring sju mil, örekommer blott ett enda nybygge. — — — Inom lorge, hvarest vägen oafbrutet följer Junkerselfen, är nedstigandet från gränsen till Junkersdaen förenadt med vanskligheter och kostnader. erifrån till Storjorden blir vägen visserligen äfen dyr, emedan den till en icke obetydlig del låste sprängas i berg. Utan att ega speciella kunskaper i Lgr ic acket, bör man kunna förstå, att betydande svå-h: igheter skola möta och stora kostmader. måste lM ppoffras för sprängning af Nb genom långa bergsoc ;räckor. Oaktadt arbetet med vägbrytningen måge e förrättas under den mildare årstiden, kan ar-ef etsmanskapet sannolikt icke på bar mark under ppen himmel tillbringa ens sommarnätterna, hvilka af å de höga, skoglösa och till en del snöbetäckta st ellen i polcirkelns närhet stundom medföra icke at betydlig kyla, hvadan det blir nödvändigt att åtse rbetarne uppföra baracker, hvartill virket icke til ltid finnes i närheten. I händelse af vägens brinpå ande till fullbordan, blir det, för fn NE 8y E sommartrafik på densamma, hvilken icke gerna sl: an ombesörjas med hästar, som trafikerande sjelfva oc ke utan stora svårigheter skulle kunna på roddal ler segelbåtar medföra efter de långa vattendra-kc en, nödvändigt att förmå personer, som sakna vi la ljusare utsigter för sitt lifsuppehälle, att å ällen, der ännu ingen menniska ansett .det löna en ödan att nedslå fasta bopålar, och något åker-A: ruk omöjligen kan idkas, bosätta sig för att, melst tillgodogörande af dervarande ängeslägenhe-U: r, hitintills lemnade till bete endast ät renarne, loc vilkas föda under sommaren till en del består af mi räs, söka genom den förespeglade förtjensten på örslor förvärfva sitt nödtorftiga bröd. Det kan läj ed säkerhet antagas, att de personer, hvilka lei unna vara villiga att underkasta sig försöket med M. nna vanskliga födkrok, sakna tillgångar att å dem se) visande ombytesställen uppföra bostäder för sig) elfva, stall för hästar, hus för kokreatur, hvilka no 2 för sitt lifsuppehälle icke kunna undvara. samt I de