Aftonbladet – 16 juli 1869, sida 2

jUTet, utan snarare motsatsen. Om jag blot ISer på hvad Riksdagen detta år haft att ut rätta, så finner jag, att den t. ex. haft at uppgöra eller antaga stater för så vidlyftig: embetsverk som jernvägsstyrelsen, skogssty relsen och tullstyrelsen med alla dess under lydande; att den beslutit så vigtiga sake som nya grunder för fattigvårdens ordnande att den antagit en ny dissenterlag — ocksi en lagförändring af utomordentligt stor bi tydelse; — att den i afseende på skatteväsendet afgjort den så maktpåliggande frågan t grundräntornas förvandling till penningai nägot eom måste utgöra basis för hvarjs tanke på dessa räntors slutliga afskaffande Jatt den fattat beslut i afseende på en så m i beskattningsgrund som den rörande hvitbets .sockertillverkningen, som i våra dagar är et fråga ar den största praktiska betydelse; at den vidare fastställt grundprinciperna för — i om Vä SR DD hrancha ar lagstiftningen Jen biitvande skogslagstiftnin: visserli ä blott för en enda. provins (ligen mo hvilka principer derigerouand, me äfd: ss vil Vunnit ett sla; är; och att der Qufka haft under behand g ett så 3 Ar före — omfattande ämne som revision a I ungsakten mellan Sverge och Norge. Ja: påminner mig icke nu några flera större frå gor; men lägger man härtill Riksdagens stor: jarbete med statsregleringen och behandlinger af en mängd smärre frågor af den mest skilj: aktiga beskaffenhet, och erinrar man sig, at jt. ex. endast från statsutskottet utgått fler: betänkanden än de dagars antal, Riksdager var samlad, må man väl medgitva, att Riksdagen icke gjort för litet, utan att det enda härvidlag kunde tilläggas, vore en önskar att Riksdagsarbetet varit så omsorgsfullt som ide handlagda frågornas egen vigt det förtjente. I falla hänseende får jag säga, att en tid jaf fyra månader synes mig verkligen vara väl kort för behandlingen af så stora och mångartade ämnen som förekomma, och jag har sjelf flera gånger varit nära förtviflan öfver att förmå medhinna instuderandet af alla dessa olika ärenden; en svårighet. som jag tror skall erkännas af hvarje representant, som vill lägga handen på bjertat och säga hvad han tänker. Jag tror icke denna svårighet upphäfves, förrän en omgestaltniog af utskottens arbete å ena sidan med tiden kommer till stånd, och å den andra sidan representanterna sjelfva iskttaga någon moderation och icke väcka Itför många nya förslag på en gång. Jag öreställer mig, att efter de partigrupperingar, som inom Kammaren bilda sig, man inom hvarje parti borde besluta sig för hvilka frågor, som skall drifvas vid den eller den Riksdagen, och hvilka som kunde sparas till en följande, hvarigenom man undginge, att Riksdagen öfverhopas med en sådan myckenhet ärenden, att de icke hinna samvetsgrannt behandlas. Äfvenså torde någon moderation i sjelfva debatten vara önskvärd, så att denna kunde reduceras till något mindre dimensioner, än den pu väl ofta antagit. Efter denna allmänna inledning har jag att få öfvergå till sjelfva ämnet och villi sådant syfte lemna en redogörelse för de frågor, i hvilkas behandling jag tagit någon närmare del, hvarvid jag först torde få vidröra dem, som blifvit. väckta inom valkretsen. Jag kan då uttrycka min synnerliga glädje och tillfredsställelse öfver att jag icke haft något iokalt intresse att bevaka vid Riksdagen. Jag betraktar detta som en lycka för mig ar flera synpunkter, men mest derföre att ag skulle varit en sämre målsman för ett sådant, än jag möjligen kan hafva varit det ör det allmänna. — Ty dessa lokala frågor, om med största fördel behandlas på de små Riksdagarne bredvid Riksdagen — det må pu vara bosDe La Croix eller på Sucde — kulle verkligen af mig med mycket liten ördel kunnat drifvas, då jag funnit mig så ipptagen af den stora och egentliga Rikslagen, att jag sannerligen haft ringa eller ngen tid för dessa småriksdagar. Om jag emellertid varit så lycklig, att jag icke för rten haft att arbeta för en sådan särskild råga, hvilken möjligen kunnat förleda mig tt uppfatta de allmänna frågorna ur en an: an synpunkt än det allmännas, har jag dock , rån några valmän och kommuner inom dii triktet erhållit ett och annat uppdrag, hvarör jag ber att få i korthet redogöra. j Det första at dessa angick lindring i bref-4 ingsskyldigheten, hvilket jag frambar i en ! otion, som lyckades vinna önskad framgång, I! ch skedde detta utan något nämnvärdt bef vär å min sida, hvadan äran derför till-li ommer den person, som fästade min upp-1e ärksamhet på förhållandet. Från en kome un i distriktet blef jag uppmanad att väcka )1. 2 motion i afseende å en viss detalj i fat-)! gvårdslagstiftningen. Jag svarade på denna t ppmaning, att jag ansåg olämpligt göra ens dan framställning, då jag visste, att fattig-s wdsfrågan i sin helhet skulle komma under n iksdagens behandting; också har sedermera o nom Riksdagens i detta ämne fattade be-d ut nyss antydda detaljfråga i sjelfva verket Id rlorat all betydelse. E43 annan begäran p w, att jag skulle motionera om företrädes-a tt för .kommunalutskylder i konkurser. st enna sak tycks hafva mycket som ta-lti r för Sig, enär man kan arbse, att kom-s unalutskylder böra ha lika god rätt ilg tta fall som kronoutskylder, men de för-Ja! gZ, som redan blifvit i denna riktning vidla ksdagen framställda, hafva fallit. — Rikste gens jurister äro med få undantag at denli ning, att, i stället för att skapa nya för-)hc insrätter, man bör så mycket som möjligt )på möda sig om att afskaffa de gamla, och atttv t till och med vore bättre, om företrädesne ten för kronoutskylder helt och hållet bortle ie, än om något nytt i denna väg skulle so komma. Ett annat förslag rörande ena-lup nda förmånsrätt för brandförsäkringsaf-!så ter till länens brandstodsbolag, som man FEr pdragit åt mig att arbeta för, har jag me nat helt och hållet å sido, enär jag an-m: t, att den säkerhet, som i förevarande ra nseende kunde erhållas, torde tå betrakrå såsom en fullkomligt enskild affär. Vidkommande nu de allmänna frågor, som Riksdagen blifvit behandlade, får jag en början tillkännagitva, att jag för 1 del varit konservativ i fråga om biållande af den nya representationen, såI den nu är. Atskilliga förslag att i Å ) j