Ibland. Komma ett par damer i lufven på hvarandra, taga medsystrarne och kasta u derii under de chärmanta kavaljerernas ap: . plåder. Casinot utmärker sig eljest genön TIsin storartade eklärering. 1aUnder fortsättningen af färden erbjuder sig IN-den herrlig utsigt öfver Seinedalen, Boulognerida Iskogen och en del af Paris. Vi stryka fram In-lvid foten af Mont Valerien, den bekanta fästitI ningen, och få tillfälle att kasta en hastig ts, I blick in uti parkerna vid S:t Cloud, hvilka dI dock en annan gång förtjena ett närmare 1 I skärskådande. En stund senare äro vi framme st lj Versailles, Massor af passagerare välta fram ur kupåerna, och det fordras duktiga armbågar, p-för att icke bli klämd både här och der ung-der den långsamma promenaden genom staon tionshuset. Det är den första söndagen i lit ) månaden, och då springa alltid de stora, n verldsbekanta Vattenkonstertia. Tusentals s) lustvandrande infinna sig följaktligen från i omgifningarne. 1I-) Versailles utseende känner ni tillräckligt wr. genom mångfaldiga beskrifningar: Breda och ws, råka gator, samt föröfrigt en påfallande liknhet med Potsdam. Det brukar eljest vara en ganska tyst och stilla i den goda staden, men e11 dag är det hf och rörelse. Björndansare de och akrobater trumma ihop åskådare i avenyerna och cafeerna ärd öfverfulla: På husv knöitarne äro plakater uppslagna och genom es dessa underrättas allmänheten, att klockan 9 k på aftonen kommer ett Briljant fyrverkeri n Jatt afbränhas, på komminens bekostnad, vid s den stora Neptunibassinen. För undvikande a Jäf trängsel; upprhanas till och med de goda 2. Versailles-borna att mellan 9 och iv lemna st plats åt de resande främlingarne och infinna sig sjelfva senare, emedan gravnlåten räcker hlända till kl: 11; Detta kan man kalla en a gentil kömmiin! Vi krafla oss fram genom folkhoparne och n uppnå ingången till slottet. Hvad skall man n nu göra hela eftermiddagen? brukar en afl mina alltid lifvade Göteborgsvanner uttrycka) tsig klockan 12 på natten. Nu är hon dock : 12 på dagen, och tillfälle att fördrifva tiden saknås ej. Till att börja med, beundra vit , slottets yttre och komma öfverens om att I det just fulla behöfvas en Ludvig XIV FR C latt ge Kf åt denna kolossala byggnad. Pål: borggården få vi också göra bekantskap båadå Ij med honoin och eh hel rad amiraler och marl skälkar; De stå likväl kalla som statyer öch 1 besvara ej vår artiga helsning. Vi ta saken c lognt, förstås, och inträda i Musee historique, : I ( I Te NR efter att ha aflemnat käpp och paraply hos -Jen aimabel qvinlig concierge. ) Att nu afgifva en detalierad beskrifning öfver alla dö herrligheter, som upprullas för Å våra blickar, är en omöjlighet, emedan derjuu fordras volymer, och icke heller ingär det 1 di planen för dessa små bref. Man skulle för Is (resten klunha ga åratal bland könstskätternä d i Versailles salar, utan att se sig mätt. Som p vi blott ha några timmar på oss, är det bäst ( j att vara sparsam ined tiden. Vigensmlefvä ll I Frankrikes hela historia ända intill närmaste dagarne ungefär lika hastigt som ett loko-E motiv snuddar förbi naturscenerierna under d sin färd; Här oeh der finns det dock statio-s her, som ovilkorligen tvinga öså till Att litet fö uppehåll. Isynnerhet gör Horace Vernet an-d språk på vår uppmärksamhet och det fastän man måste leverera batalj med ar-Js: ar och ben; för att få en plats framförld hans tatlor. Alltnog: vi andas på giasögo-f nen flera gånger om och skärpa blicken så c mycket som möjligt. Om vi kunde, skullem vi vända ut och in på pupillerna, för att såd medelst få dubbel valuta. Vår inre syn ärh dock ingalunda overksam; och knappt veta li vi ordet af, förrän vaktmästarne, eller hvad de äro för ena, de der herrarnt i uniformsfu frackar och hvita halsdukar, klappa oss isy ryggen, med en behöflig uppmaning att vara ke så innerligt, goda och skynda på, ty klockan B 4 skola portarne stängas. Och inte är detsa värdt att opponera sig heller, ty de bära -I långa svärd vid sidan. Kommer man en er gång in i ett paradis, så fions det alltid en gr engel vid porten, som förr eller senare kör ut ,en. Ljusens englar, minsann!... Ne Åro vi så ute i slottsparken. Medan vilh, läska oss med ett glas seltersvatten vid förs sj sta marketenteri, ännu en tanke upp tilllär Ludvig Philips skapelse! Det var khan, som til först ordnade museet med en kostnad af mer så än femton millioner francs af sin egen civil-l,ry lista. Sedermera hafva såväl de republikanD) ska som monarkiska regeringarne fullföljt hans verk. fö Om vi nu, medan det går så bra, skulle yj ila bort som hastigast till Trianon, både detlyn stora och lilla! Det första är just ingenting Ib; så öfverdådigt att skåda och icke det andra jos heller. De grönskande lunderna hviska dock Tn ett mystiskt språk om rendez-vouser ochjlya tCte-å-teter. Men när man har brådtom är kommer en stor portion prosa med i spelet, op och jag tycker mig just se madame Mainl0g enon sitta mycket poetiskt i knäet på Lud-!ko vig XIV, då återigen en väktare påminner är nig om att klockan är 6 och att jag bör; örsvinna i största hast. Jag hinner knappt ocl änka på Ludvig XV och madame Dubarry. I slu Jag rör ihop de nobla paren i en ganskalphu, arflig kadrilj, afdansad under Marie Antoipa wettes tårpil, som jag blott får skåda på gif stånd, och så slutas gallergrindarne bakom I det nig. do Det bästa kommer till sist ändå. Vatten-lov: konsterna, stora och små,-äro i full gång och sor asta sina perlor i hundratals kaskader. Om lstö i ställa oss på terrassen vid den öfversta up) f de breda orangeritrapporna är anblicken raktfull. Vi ha en amfiteater framför oss, om hör till de skönaste trädgårdskonsten rambragt. Kulisserna bestå af icke mindre) n 1200 orangeträd. I tonden bildar kana-l. en ett kors. Vid vår fot spelar Latonabasinen, den vackraste bland alla fonatänerna.l Jen är modellerad af Marsy och sjelfva runden till ämnet (Latona, öfverspolad af atten ur en mängd grodgap) är hemtad ur en i Ovidii metamorfoser förekommande saan om bonden, som blef förvandlad till roda, till straff för att han vid källan neade Latona en dryck vatten. På alla sidor rundt om oss frusta de öfga fontänerna, ett par ända till 85 fot i öjden. Bosquet de la Colonnade är en roanda, som ensamt består af 28 springbrunhur tjo rop bla roll förf kor töre bad