Aftonbladet – 13 juli 1869, sida 2

CS VN tAtltiga venstern 1 hammaren Iv förenar sig med venstra Centern, blir derafI en storartad maintitet, Att de senaste va-la len skulle så snart utveckla en så stark si-n tuatin, öfverstiger äfven ganska sangviniska te j förhoppningar. Också är allt här i största !h spänning. Man drages med af den starkals strömmen. Lagstiftande kårens förhandlin-b gar följas med den lifligaste uppmärksamhet. n Ännu för föga öfver en vecka sedan var det!p blott fråga om denna lagstiftande session icke f) skulle uteslutapde egnas åt fullmakternas granskning. Regeringen hade uttryckligen tillkännagifvit detta vara sin önskan, och kammarens egna afsigter voro då ännu okände. Nu har den frågan trädt alldeles i bakgrunden, och hvad som trädt främst är nödvändigheten att taga landets önskningar i allvarligt ötvervägande samt ju förr desto hellre söka tillfredsställa dem. VWVenstra centern, stödjande sig på en betydligt förstärkt venster och yttersta venster, har på få dagar utvecklat en oväntad kraft. Genom hundra deputerades röster begär den, att nationen må sjelf på ett mera tillfredsställande sätt få del uti sina egna angelägenheters skötande. Skall regeringen kunna tillbakavisa denna interpellation? Jag vågar icke förutsäga något i detta afseende. men nog vet man att regeringen, om någon möjlighet gifves, sätter sig till motvärn. Några medgifvanden är man villig att göra, försäkra de som hafva eller tro sig hafva regeringens förtroende, och dessa medgifvanden skulle möjligtvis bestå uti återskänkandet af kammarens rätt till adressen såsom svar på trontalet, en något liberalare organisation af interpellationsrätten, en lika utsträckning af amendementsrätten och kanske äfven kammarens rättighet att sjelf utse hela sin cbureaw. En af kammarens vice-presidenter, Du Miral, har uppsatt en interpellation i den syftningen och : sökt att åt densamma vinna underskritter för ) att derigenom motverka den ofvannämnda : vida allvarsammare interpellationen af ven-! stra centern. Du Miral:s interpellation tyc-! kes dock redan hafva gjort fiasco. ; Skulle kammaren slutligen icke hafva nå: gon kejserlig höger? Skulle råttorna redan ! börja öfvergifva det sjunkande skeppet? Så l1 l i 4 ( . mom AMEN MH ot Fr KH -RA I mv rm rm 0 et OR Ja långt hafva vi väl dock icke ännu kommit, men det troliga är, att regeringen funnit Du Mirals interpellation alltför accentuerad och li att man borde hålla sig till allmänna fraser, hvarför den kejserliga majoriteten erhållit order att icke skrifva under. Kammaren har ännu icke konstituerat sig. Så länge detta ej skett, kan naturligtvis icke venstra centern börja bataljen. Presidenten i. Schneider gör allt för att hindra kammarens . konstituerande, ehuru så stort antal fullmakter 1 redan äro granskade och godkända, att detta : för längesedan kunde vara färdigt. Om jag ej hört orätt, voro i går 220 full-; I makter godkända, och säledes återstodo ej: flera än några och 70. Uppskjutandet med: Ikammarens konstituerande har gifvit anled-! ning till ett rykte, som tyvärr har ej så liten sannolikhet för sig. Det säges nov un att regeringen söker draga ut ,.yth8em dess alla fullmakterna vå tiden, till efter Rouher skv .unnit granskas, hvar; Aune tillkännagifva, att den lag en Ne sessionen ej blifvit sammankalsor annat ändamål än fullmakternas vericiferande, ocr således förklara den afslutad. 3 I Derigenomskulle regeringen få några månaÅders andrum till nästa lagstiftande session, hvilken väl ej sammankallas förrän i November. Skalle detta rykte ega någon grund, vann regeringen likväl ej annat än hvad fransmannen kallar en expedient, och tysken en Galgenfrist. Och det vore ej kanske rådligt att på det sättet trotsa den allmänna opinionen. Kammaren kan ock göra planen om intet genom att genast konstituera sig. -) Mången gång har jag sett en folkhop trän-Igas utanför den lilla parken i vrån, till hörger om Bourbonpalatsets facade, innanför 11 I jernstaketet utåt Pont de la Concorde, för u att slippa in i kammarens trånga offentliga eltribun och afhöra en stance derstädes; men -laldrig har jag sett tilloppet så stort som i n I dessa dagar. Det är med feberaktig oro man -Iskyndar dit och försöker vinna inträde. Jag ) har lyckligtvis icke behöft att blanda mig i t trängseln, enär jag numera har tillgång till hen annan läktare, men äfven till densamma, ål liksom till alla särskilda läktare, är tilloppet ganska stort, och det ser ut som vore biljetternas antal betydligare än vanligt. Inje gången till dessa reserverade åhörareläktare är från torget bakom Palais Bourbon, d. v. -Is. från stora hufvudingången, som begagnas Jaf de deputerade. Man passerar palatsets ot stora försal, Salles des Pas Perdus, som alla jsådana salar ksllas, och der man finner lif,. igt samspråkande grupper af deputerade. Ar a I man bekant med någon af dessa, kan man f, lätt få göra ett besök äfven i konferensrum.I met, ett särdeles vackert rum, der represenis ) tanterna sköta sin korrespondens och tänka Joch tala ej blott om allmänna angelägenhett I ter, utan äfven om sina privataffärer, om I kapplöpningar, baletter, sköna qvinnor och I börsspekulationer. De bekanta, man saknar sy li konferenssalen, träffar man måhända i bufI feten, der man finner en förträfflig restaurant och der representanterna stärka sig till kann I ske ganska stormiga debatter. -) Såväl i Salle des Pas Perdus, som i konA, ferensrummet, vid buffeten och öfverallt i korvt I ridorerna har man uyader dessa dagar sett en f-1 mer än vanlig liflighet. Man känner att nået j got måste förestå. Particheferna röra sig l oroligt hit och dit, intrigerna korsa hvaranI dra, rykten, öfverläggningar af ovanlig nan tur, gissningar, djerfva slutsatser dansa ringle dans, så att det går omkring för ögonen på n ) en stackars iakttagare. ml Det är vida lugnare i sjelfva sessionssalen. .I Men huru annorlunda dock mot förr! Jag ct l erinrar mig mycket väl då jag första gången k I trädde in på en åhöraretribun i denna sal, nisom varit vittne till så märkvärdiga ting. h Jag var der aldrig under Ludvig Philips tid, le lej heller under republikens, men kom dit en le I pvlugn dag på 50-talet. Hvar sitter oppovsitionen? blef minförsta fråga. Här näris mast under oss, svarades mig. Vi befunno 11oss då på den offentliga åhöraretribunen Till ivenster om presidenten. Oppositionen såg jag Jo I endast nå rvesen. Den utoiordes af fem