ddess karakter såsom korpöration betrakt: Majoriteten har icke längre den stela o säkra hållning, som berodde på medvetand tlaf hennes makt. Hon äricke längre en sar lad skara; centern förhåller sig oftast ty. Jendast parkadierne tala och äro i rörels -men deras röst är icke mera så fast so förut. Det är också en märklig egenhet m dem; de äro mera utmanande, men mind djerfva, det är modiga kämpar — den rät visan måste man göra dem — men det icke längre ett starkt parti. Hvad de mi derata angår, hvilka förut vid minsta anfs af venstern kastade sig i de ytterste officie Iles armar eller förskräckte sökte skydd ur der ministeriel egid, så betrakta de nu me lugna blickar den storm, som icke hotar den och de förstå, att de — tillräckligt stark att försvara sig sjelfva — mera hotas stormarne från högern än af åskvädret frå venstern. Denna hållning förebådar oförut sedda tilldragelser och oväntade resultater de plena, i hvilka den allvarliga pröfninge af valfullmakterna skall försiggå. När al kommer omkring, är kammaren delad i tr bestämda partier: venstern, som mycket ener giskt framställer anklagelsen, högern, sor tappert försvarar de anklagade, och tredj eller medelvägspartiet, i hvilket man finner d s. k. dynastiske oberoende, hvilka utgöra et slags domstol och afdöma målet. huru venstern förhåller sig passivt til tredje partiets bebådade interpellation oci har beslutit spara sina krafter till diskussio. nen om den principiella otillständigheten a officiella kandidaturen, så skänka dock d republikanskt sinnade tidningarne sitt bifal åt Buffets och hans vänners kraftiga upp: förande. Siecle yttrar: Venstra center ådagalägger en högst ovanlig kraft och bestämdhet. Vi draga icke i betänkande at förklara, att den i hög grad har öfverträffa vår förväntan. Statsministern Rouhers kontramina, hvartill han ville begagna Du Mirals interpellation, tyckes vara fullkomligt misslyckad. Vi fästa uppmärksamheten på. huru allvarliga och betydelsefulla de reformer äro,som interpellationens undertecknare fordra. Det gäller ingenting mindre än en grundlig förändring i våra offentliga institutioners verksamhet. Bildandet af en ansvarig ministör skulle fullkomligt förändra regeringsmaskineriets tyngdpunkt: Icke kejsarens, utan kammarens vilja skulle för framtiden bli politikens ledande makt... — Den likaledes demokratiska tidningen Temps skrifver: Vi veta icke, huru medelvägspartiets fälttåg skall sluta, men man måste medgifva, att det hittills har förts med mod och klokfet. Den liberala oppositionens önskningar och klägomål äro mängfaldiga, så att interpellationens upphofsmän kunde ha förlängt sitt program i oändlighet, men de ha klokt nog inskränkt sig till det vigtigaste och nödvänligaste..., Liberte å sin sida säger: Tiden lar, timman är högtidlig. I hela landet höres blott en röst, som gör sig till echo af let imponerande uttalandet af det liberala örfattvingsparti, hvars uttryck äro lika betämda som hofsamma och motsvarande Frankrikes önskningar. Rörelsen är allmän; tt stort antal af majoritetens medlemmar ar skyndat att biträda de 110:s interpellaion; hela venstern skall understödja oss, om cke med sina underskrifter, så likväl med ina röster. Det förut så föraktade och håade medelvägspartiet håller i dag nyckeln ill situationen i sina händer; alla blickar, ationens alla förhoppningar äro riktade på etsamma. r ENGLAND, Ofverhuset, som genom de förändringar det fört i den irländska kyrkobillen redan beydligt frångått de principer, som det antog id billens andra läsning, har nugifvit denna ödsstöten genom att med 160 röster mot 90 ntaga ett förslag af lord ÖCairns, som tills ter liqvidationen af kyrkans tillgångar uppsjuter användandet af öfverskottet, hvilket geringen och underhuset velat anslå åt välörenhetsinrättningar, Då lagen sålunda förndrad återkommer till underhuset, är det mligen säkert, att den der icke blir sankonerad, utan ännu en gång skall gå tillbaka Il öfverhuset i sip ursprungliga form, NORD-TYSKLAND. Enligt hvad Prov. Corresp. tror sig veta ommer Bismarcks tjenstledighet att vara tills på senhösten och öfver början af landtgens sammanträden, En af Berlins rikaste och mest aktade köpän, H. F. W. Brosse; chef för firman 1: F. Fetschow Sohn, har i förra veckan lidit af hjernslag. Utom för sin rikedom h sitt inflytande på börsen var han känd r stor välgörenhet. I förra veckan inträffade i Berlin en större betsinställning från smedsarbetarnes sida. nkring 500 af dessa arbetare sämlades och rdrade dels. inskränkning i arbetstiden, så t nemligen denna skulle vara från kl. 6 på brgonen till 7. på aftonen, med en half tim8 rast vid frukostdags och en hel tirimas 1. middagen. . Någon förhöjning af arbetsren fordrades ej, men väl en punktlig uttalning om lördagarne, i stället för om idagarne, såsom vid en mängd verkstäder rjat blifva vanan, Blott 20 arbetsgifvare go in på dessa vilkor; de öfriga hu ingått d begäran till militärmyndigheterna att få vända -smideskunniga soldater ä verkstäna. Samma dag som arbetsinställningen rjade, erbjödo sig sjelfmant alla å herberia i Berlin sig uppehållande främmande X edsgesäller satt lemna staden, för att på 9 sätt understöda sina Berlinerksmraters ! DÅ RS Bö RR rt rm OO dringar. De lemnade öckså verkligen stah 2 under de två följande dagarne. : SERVIEN. r Förslaget till den nya författningen, skrif-2 en korrespondent den 6 Juli från Belgrad, n: ehåller: ministeriel ansvarighet, pressfrihet, )I dborgares jemnlikhet och kommunernas st