Jag försäkrar er att jag är både långsan och trögtänkt, sade den hederlige Hugo. Godt, svarade kaptenen, och Jag för säkrar er att efter hvad jag tror, sa är -ja både fortfärdig och snabbtänkt. Nå, en lång sam person tar sig inte godt ut med åffärer eller hur ? Det var ju klart, tyckte båda bröderna. Ni, sade kaptenen till den yngre bro dren, är litet förälskad, eller hur? Inte litet, kapten Jorgan. — Mycket eller litet, så äro dock era tan kar ibland frånvarande, är det inte så? Det kunde omöjligen förnekas. Och en person, hvars tankar äro frånva rände, är ej heller någon god affärsman, elle hur? sade kaptenen. Lika oförnekligt. Nå, sade kaptenen, jag är inte kär, oci jag har gjort mången snabb resa tvärs öf. ver oceanen, och jag skulle tycka om at styra den här lilla affären i god hamn också Skall jag försöka? Viljen I båda lägga ro dret i min hand? Bröderna blefvo begge högst förtjusta öf.: ver detta förslag och tackade honom hjertligen. aGodt, sade kaptenen, och såg på sit ur, cklockan är nu half nio på fredagsmorgonen. Jag skall skrifva upp det, och så skola vi räkna sedan huru många timmar v varit ute, när vi här gå in på postkontore hos er mor. Se så! Nu är det uppskrifve och nu ge vi oss af.n Och de gåfvo sig af i så god tidattinnar notarien i Barnstaple öppnat sitt kontor näste morgon, satt kapten hvisslande på trappsteget utanför hans port, och väntade på att skrifvaren skulle komma för att öppna Men i stället för skrifvaren kom notärier sjelf, med hvilken kaptenen på ögonblicke