Aftonbladet – 8 juli 1869, sida 3

den bivistades denta fest af otikring tretusen borgåre, Till Marienberg anlände riärå 150 officerare och underofficerare med sina damer, för att råka de kämpar från Lanigensalza, hvilka äro bosatta der i trakten. Då man under återfärden kom till Marienberg; drottningens slott, höjdes lefverop till drottning Marias ära. På aftonen samlades alla hjeltarne från den ärorika dagen i Odeon, dit mer än 15,000 personer begifvit sig. Man uppehöll sig der ända till midnatt under åhörande af fosterländska sånger. ÖSTERBIKE. En militärisk tidning, som säges stå krigsministern nära och derför icke kan misstänkas för att måla i svart, meddelade nyligen följande uppgift rörande dödligheten inom den österrikiska armen under fredstid. 1 Preussen dö af 1000 soldater i medeltal 7, i Rog land (trots den mördande kolonialtjensten) 15, i Frankrike 20, men i Österrike icke mindre än 28, och endast den ryska armån kan uppvisa en ännu större dödlighet. Förklaringen till denna företeelse finner tidningen dels i den eländiga födan, som soldaterna erhålla, dels i de osunda kasernerna. Kejsaren och kejsarinnan ämna i dagarne göra en resa till Baiern. Från Prag skrifves den 2 d:s. Här har den tanke kommit å bane, att till det ,förestående conciliet i Rom ingå med en petition; försedd med så många underskrifter som möjligt, om en revision af den mot Huss (reforprornd förda processen. Att planen kommer till verkställighet, betvifla vi icke; men den som hoppas, att det kommer att tjena till något, frsingar sig säkerligen mycket. Likaledes från Prag skrifves: I härvarande fängelse sitta för pressförbrytelser icke mindre än 23 dömda, deribland 14 redaktörer, och dessutom sex ransakningsfångar, och för några dagar sedan blefvo sex domfällda redaktörer efter slutad strafftid försatta i frihet. Sammanlagdt har landsrätten i Prag under ungefär ett år för pressförbrytelser och politiska brott ådömt fängelsestraff till en sammanräknad tid af 62 år och 4 månader, och denna siffra skulle blifvit betydligt högre, om icke två svårt komprometterade journalister genom flykten undandragit sig undersökning. SPANIEN. Om den senaste ministerkrisen innehåller Kölnisehe Zeitung följande: Ministerkrisenhar visserligen gått öfver hastigt nog, men torde icke desto mindre lemnat groll efter sig. Det är knappast tänkbart, att Prim och Figuerela, efter hvad som dem emellan förefallit, skulle särdeles Jänge kunna endrägtigt verka bredvid hvarandra, äfven om man frånser, att den ene är protektionist öch den andre friliatidlare. Denna skiljaktighet gaf dock första anledningeii till det häftiga uppträdet cortessessionen den 28 Juni. Madoz ville tnum ett amendement omintetgöra stadgandet i budgetlagen,; att den modererade tulltariffen skall blifva gällande i minst sex år, och Figuerola höll på att försvara sig deremot, då oförinodadt ministerpresidenten Prim uppträdde emot sin egen embetsbroder och ippmanade honom att ingå på den gamle kataloniske protektionistens förslag. Figueola förklarade sig ej kunna afett från Barselona till Don Juan Prim afsändt telegramp! hvari finansministern sjelf i förnärmande ;rdaläg ompörmndes) låta förmå sig att afrika från finaistitsköttets beslut; telegrammet : härrörde från en dålig, en nsel menniska, som tode under polisens uppsigt. Derpi svarade Prim, att telegrammets afsändare ingalund2 ;örg rågoti dålig karl, utan en hedervärd och : ora man. Higuerola reser sig för att gennäla detta, men Prim tillropar honom att hafva tålamod. För mig, ministerpresidenen; måste Kataloniens lugn vara angelägnare in en litet blägenhet; som kunde förorsakas inansmivistern.. Nu lade sig Madoz sjelf mellan och återtog sitt förslag. Näturligtris begärde Figuerola sitt afsked, men med let söga ihärdighet, som börjar blifva ett itmärkande kännetecken på finansministrar, jar han ändock behållit sin plats Han lät ig nöja med att Prim i den följande sessioen gjorde ett slags afbön för det han motagt nom i en småsak. De telegrafunderättelser, som ofötalat, att samtliga ministarhe afgått och åter inträdt, äro icke rikiga; Pris fttränden angående de ministrar, om för det ljufva Higbets skull begärt sitt fsked, hade afseende på det förfa iinistermbytet, alltså omedelbart på Ortiz och Löenzana, hvilka efter regentvalet ersattes af terrera och Bilvela. Cortes majoritet gör ock ibget beinlighet af att de båda sistämnda ej ega hebnes förtroende. Cortes finansutskott umgås nied planen att ydligt nedsätta omkostnaderna för Spaiens diplomatiska beskickningar i utlandet. fan vill blott hafva fyra spanska ministrar utlandet: i Lissabon, London, Paris och Bern; möjligen äfven en i Washington. På friga ställen — äfven i Rom — skulle Spaien representeras af diplomater af lägre rang. Madrids tidningar offentliggjorde i lördags tt manifest af don Carlos. De fortsätta med nå påståenden, att carlistiska band ställa Il oreda på flera ställen i landet. s I Sevilla telegraferades den 4 d:s, att en amling af omkring 80 personer, sedermera örstärkt af en hop löst folk och Zigenare, er planterät den republikanska fanan... Det epublikanska partiets ledare ha emellertid örklarat sig ej hafva något att göra med enna demonstration, hvars tillställare inom ort skingrades af trupperna. Franska tidningen Peuples -korrespondent Hr ON a fint JP gt RNA DA BR. Ar pr. FR FER KR RR RE — 3 W H MW EF Ft ja