Aftonbladet – 1 juli 1869, sida 2

SPANIEN. Den första lag, som regenten promulgerat — som bekant, har han icke sanktionsrätt — är den som förlänar laga kraft åt alla len provisoriska regeringens påbud sedan cores sammanträdde. Inledningen lyder sålunda: Don Francisco Serrano y Dominguez, med le suveräna cortes vilja konungarikets reent, bjuder och befaller alla att se och förimma: Det spanska folkets konstituerande ortes besluta och stadfästa i kraft af sin uveränetet — härefter följer ordalydelsen f lagen och derefter heter det: Enligt de onstituerande cortes beslut skall detta medlelas konungarikets regent till promulgerande åsom lag. Cortes palats den 19 Juni 1869. Härefter följa presidenten Riveros och prookollsförandens underskrifter). Slutet utgöes al den af Serrano och Prim såsom preident i ministerrådet utfärdade befallningen ill alla domstolar, guvernörer och öfriga civila, militära och kyrkliga myndigheter att skydda och tillämpa denna lag. Till regenens sekreterare har brigadgeneralen Jose Lovez Dominguez blifvit utnämnd. I går, skrifves 21 Juni från Madrid, invigles nationalpanteon. De i kyrkan Atocha ittills provisoriskt nedsatta jordiska qvarlefvorna af Spaniens utmärktaste män fördes ill det nya Panteon, fordom ett fransiskanerkloster. Fjorton vagnar, rikt utsirade med symboler och inskrifter, drogos hvardera af fyra hästar från det fordna kungliga hofstalet. Efter hvarje vagn följde de korporationer, med hvilka den aflidne stått i närmare beröring; sålunda kommo efter amiral Gravinas vagn: hela amiralitetet, en deputation af flottans officerare, mariomanskapet och matroskåren; efter Lusenadas Vagn: statsrådet med sin president Rios Rosas i spetsen; ofter Calderons, hvarefter bars en i utlandet atkommen upplaga af hans verk, bunaen i rödt sammet med guld, kommo författaren till ett större arbete öfver Calderon, mr Escosura, en komite af ayntamientos, professorer i de sköna konsterna, ledamöter af konservatorium, en deputation af dramatiska artister o. s. v.; efter den store fältherren Gonsalvo de Cordovas vagn följde en lysande generalstab utan all ända. På samma sätt kommo öfverdomstolen, de högsta civila och militära myndigheterna, ingeniörer, arkitek— ter, representanter af handeln och industrien efter de andra vagnarne. Sist kom ministeren, till hvilken municipalitetet med Rivero och många deputerade slutit sig. Tänker man sig härtill massan af ännu lefvande anförvandter och talrika deputationer från de aflidnes födelseorter och provinser, vidare häalder, stallmästare, musikkårer, garnisonen ;k borgaremilisen samt slutligen Madrids restligt kladda invånare i tätt slutra led — så kan mån göra sig en föreställning om hvad som här passerade, Man såg här en samling af landets bästa och högst uppsatta män, hvilka efter århundraden velat hedra dem, som utgöra glanspunkterna i nationens förflutna tid, och åt denna hedersfest gifva ett offentligt populärt uttryck. På en interpellation har inrikesministern Sazasta i cortes förklarat, att ropet lefve republiken ! hädanefter kommer att anses såsom fientligt mot den af representationen antagna statsförfattningen, och att de, hvilka våga höja detta rop, komma, utan anseende till person, att dragas inför domstol. — Missnöjet blir allt större och större i Spanien med hertigens af Montpensier uppehåll derstädes. I Sevilla har söndagen i förra veckan ett nytt folxmöte, bivistadt af 40,000 personer (enligt andra, 100.000), uttalat sig emot hertigens fortiarande vistelse i landet. Likadana uttalanden ha skett å stora folkmöten i Utrera, Tarifa och andra städer i södra Spanien. Med förkärlek har man vid dessa möten, likasom i republikanernas yttranden i cortes, kallat hertigen: Anton af Bourbon,, tydligen följande det gamla engelska ordspråket: Gif en hund ett fult namn och han blir srart hängd. Republikanerna sjelfva tillstå, att dessa demonstråtioner ej så mycket afse hertigens utvisande ur Spanien, utan mer offentligt uttalande, att hans utseende till konung skulle stöta på det allvarligaste motstånd. Förslaget om upphäfvandet af den personliga skatten ha af cores förkastats med 121 röster mot 74.