Aftonbladet – 28 juni 1869, sida 2

——— — Jernviigesmöte i Sundsvall. Vid det möte, som den 19 Juni hölls i nämnde stad för rådplägning om svenska jernbanesystemets ut: sträckning norrot, äfvensöm rörande behofvet EX en jernväg från Trondhjemstjorden till Sversed östra kust, uttalade mötet till en början som sin mening, att utsträckningen af Norra stambanan norr om Gefle—Dalg-iernvägen vore för Norrlands utveckling nödvändig. t Vid derefter framställd fråga om företrädet af Upsala—Sala—Avesta—Storvikslinien, å ena, samt Thureberg—Sevalla—Storviksbanan, å den andr: sidan, förklarade mötet sig enhälligt anse: alt af de för Norra stambanans fortsättning norrut föreslagna riktningar, den från Upsala öfver Sala med krökning till Norbergs bergslag öfver Avesta och vidare norrut till Storviks station vere för fäderneslandet den fördelaktigagte: I förening härmed beslöts tillika, att en petition, uttryckande nämnde åsigt samt med anhållan om undersökning af denna linie, i hvad den icke redan är undersökt, skulle från mötet till K. M:t gnarast afsändas. . Frågån öm nämnda banas sträckning norr ox Storvik, företogs härefter, i sammanhang hvarmed landshöfding Asplund inlemnade tvenne skrifvelser, den ena från Trondhjems stiftsamtman, magistrat och formandskap,, och den andra från Trondhjems handelsförening, deri de hvar för sig, under uttryckande af lifliga sympåtior för frågan om beredande af jernvägstörbindelse emellan Trondhjem och Sundsvall förklarat, att denna fråga innefattade ett ämne af så utomordentlig stor betydelse, att Norges regering och storthing utan tvifvel icke lära underlåta att af all makt befrämja saken, när den blir utredd och beräknad. Af de tre linier, som kunde kotima i fråga för framdragande af en jernbana i denna del emellat de båda brödrarikena, syntes nämnda norska auktoriteter vilja föredraga den öfver Rörås. I denna fråga beslöt mötet uttala den åsigt, att, sedan inom, såsom man hoppades en ganska kort framtid, södra stambanesystemet blifvit sammanbundet med Gefle—Dala jernväg vid Storvik, den sålunda tillkomna Norra stambanan oeftergifligt och nödvändigt bör fortsättas norrut genom det inre af Gefleborgs län öfver Bollnäs och Ljusdal in uti Medelpad till lämplig plats vid Ljungans floddal samt en statsbana med allra första bör byggas från norra banans nyssnämnde slutpunkt till Östersund och vidare derifrån till Trondhjem. I sammanhang med denna åsigt beslöt mötet tillika, att tillsätta en komitå af 6 personer från Gefleborgs, Westernorrlands och Jemtlands jä, med rätt för hushållningssällskapen i Westerbottens och Norrbottens län, att komplettera denna komit med två ledamöter från hvarje af dessa två län, hvilken komitå skulle ega att dels föranstalta om bildande af filialkomitter för hvarje särskild provins, dels på lämpligaste sätt arbeta för Norra stambanans utsträckning i antydd riktning, förmedelst anskaffande af medel för erforderlig undersökning genom af jernvägsstyrelsen utsedde tjenstemän af den ifrågasatta bansträckningen samt vidtagande i öfrigt af alla de åtgärder, som finnes för ändamålets vinnande lämpliga, deribland också att utgifva nödiga tryckta skrifter; hvarjemte, då så nödigt ansåges, komiten borde till ytterligare sammanträde kalla alla dem, som för denna i hänsigt till Norrlands framtid så vigtiga fråga hysa intresse. j Vid slutligen företaget val till ledamöter i den allmänna komiten, utsågos dertill för Gefleborgs n: häradshöfding Staaff och grosshandlaren Mun, för Westernorrlands län: hrr Ahlgren och Berggren samt för Jemtlands län: landshöfding Asplund och hr Thome, hvarefter och sedan den sistnämnde anmält förhinder, i dennes ställe valdes doktor Grenholm. Det lider icke tvifvel, säger Sundsvalls-Posten, att med det varma intresse, som de utsedda komiterade ega för Norrland och dess framåtskridande; ofantligt mycket bör kunna göras för beredande åt Norrland af ett lämpligt jernbanesystem; ty, enligt hvad vi tro oss känna, är allmänna ntresset i de flesta delar af Norrland ganska lifigt stämdt för frågan, om än man måste beklaga, utt mötet icke var så allmänt besökt, som man bort kunna förvänta; men orsaken dertill är hufrudsakligen att söka dels i de långa afstånden, lels deri att mötet icke varit vidare förberedt geiom pressen. Emellertid var mötet mera besökt in här på orten vanligen är fallet då allmänna rågor skola behandlas. Efter ett uppehåll kl. 4—6, hvarunder en subkriberad middag gafs för ordföranden vid mötet, andshöfdingen Weidenhielm, och flera af de mera ramstående män, som från aflägsnare trakter gjort esan dit för mötets öfvervarande, fortsattes, tillägger slutligen pvämnda tidning, öfverläggningarne fven på eftermiddagen och afslutades först kl. lalf 11 på aftonen.