Aftonbladet – 26 juni 1869, sida 3

bolaget, att vara upphofsman till mordförsöket. Han nöjde sig föröfrigt icke med at anklaga Balduini; han ville äfven göra ministeren misstänkt för medbrottslighet. Det sorgligaste är dock, att man från åhörareplatserna beledsagade dessa insinuationer med bifallsrop. Det påstås, att härigenom kan man möjligen bomma brottslingen på spåren, att en tidning i Neapel eller börsen derstädes för ett par dagar sedan erhöll underrättelse, att ett telegram ingått från Florens, hvari det berättades, att representanterna Crispi och Lobbia blifvit mördade. Hvem mottog och hvem afsände detta telegram? Hura kunde afsändarne så bestämdt förutsäga en del af hvad som inträffat? Så hör man alla fråga, och polisen och domstolarne skola utan tvifvel snart gifva oss svaret. Undersökningskomiten har haft någon svårighet att konstituera sig; ty flere representanter, hvilka först valdes, vägrade att mottaga uppdraget. Den skulle begynna sina arbeten i dag på morgonen och har valt Pisanelli till ordförande samt Zanardelli till sekreterare. Lobbia försäkrar, att han redan . morgon skall kuvna afgifva sina förklarinsar inför komiten. Afven en annan tilldraelse, som står i samband med tobakssaken, örtjenar omtalas. En packe papper och doumenter, som angå tobaksregalet, har stuits från kammarens qvestor Fambri, på hvilcen en obestämd misstanke har hvilat, hvilen hittills icke besannats eller bekräftats f någonting. Tjufven skall förut ha varit unställdunder Fambri, och det berättas, att han ill och med har haft den fräckheten att låta umtala dessa papper i en illa ansedd tidning, Venedig. Slutligen må äfven nämnas, att 3alduini, direktören för tobaksbolaget, nyligen jar anställt rättegång mot de fyra personer, om ha undertecknat de-dokumenter, hvilka äro i Lobbias händer. Det heter i dem, att stickning skett under diskussionen om uppörelsen med tobaksbolaget; någon måste såedes ha funnits, som gifvit mutor, och Baluivi förklarar, att härmed ingen annan än jan kan åsyftas. Ännu hvilar det fullkomigaste mörker öfver hela denna sak, som gör andet större skada och nedsätter parlamentets nseende mera, än om den dåligaste lag blifvit ntagen. Inom alla politiska och finansiella retsar, bland alla förståndige män, som icke ycka om skandal, råder den innerligaste önkan, att det ändtligen en gång må göras lut på denna sak. RYSSLAND. Skatten för utskänkning af spirituösa och ndra förfriskningsdrycker i Ryssland inragte år 1868 141,330,277 rubel silfver, öfer 5 millioner r. s. mer än som beräknats budgeten. sr ann