Aftonbladet – 22 juni 1869, sida 3

ad så 4 Porto rien, Frankrike, Italien, Bökimen, Måbiren och tonen urstendömena. Den förstå vinken om den sig näriöände faran fick Victor Emantel redan i Februari månad under sin vistelse i Neapel; Konungep,som var bättre underrättad än sina riinisttar; framställde i ett kabinettsråd så noggrantit öch bestämdt den mazzinistiska sammansvärjningens platier; att regeringen utan svårighet kunde förqväfva upprorsförsöken i Milano och på andra punkter på hbalfön. Då Mazzni till följd härat måste lemna Lugano och de södra schweiziska kantonerna, beslöt han att för en tid uppskjuta sina omstörtningsplaner, isynnerhet som hans order emdast mycket ofullständigt bade verkställts i Lombardiet, Portugal och Spanien. Emellertid valde fers af hans ifrigaste vänner Frankrike till skådeplats för sina planer just på den tid; då valen skulle försiggå. Perigenom förklaras, huri ett främ. mande element; (hvilket äfven omnämnes af Rouhers organ, tidningen Public) har kunnat spela en viss roll under valen. De djerfvaste republikanske agenterna hade nemliget blifvit skickade till Lyon, Bordeaux, Marseille, Paris 0. 8. v. för att uppvigla arbetsklassen och sätta sig i förbindelse med den tfevelutionära pressen. — Att de bär meddelade upplysningarne icke äro gripna urlsften, tyckes bevisas af ett i den konstantinopolitanska tidningen FTurquie offentliggjordt bref från Mazzini till socialisten Lermina (Rappels redaktör, som häktades i Paris den 8 dennes), hvari skrifves: Hvad er (Lermina) angår, så låt icke vilseleda eller oroa er af hvad som skett. Det är icke något förloradt slag, utan å sin höjd en misslyckad liten skärmytsling. Saken skall uppskjutas något, utan att likväl vår cgentliga operationsplan behöfver förändras. En afdelning af de våra ville handla före den rätta tiden, trots mina och våra bästa vänners råd i motsatt riktning. Saken har misslyckats just till följd af denna meningsskiljaktighet. Regeringen har blifvit uppmärksam octt korsat våra planer. Men det är blott ett litet inefMlanspel i striden. Vi gå friheten till mötes... SS En allvarsam konflikt har förefallit i departementet Loire mellan den militärgrupp; som skulle arrösteras en skara grufarbetare, och andra grufarbetare, som ville befria fångarne, Enligt Journal officie! blefvo 6 å 10 arbetare dödade, och militären har på sin sida fyra eller fem sårade. Man befarade allmänt, att rörelsen skulle få större omfång och draga med sig ärbetarne i de angränsande departementena, isynnerket Lyon, Men enligt senaste underrättelser, ha dessa farhågor icke bekräftat sig, och oroligheterna, som endast hade ef lokal karakter, tyckas ha afstannatGrefve Palika6, som för befälet öfver Lyon-armen, begatf sig den I7 dennes till S:te Etienne och fann staden fullkomligt lugn. Alla erforderliga åtgärder hade ikväl blifvit vidtagna för att förhindra nya oroligheter. NORD-TYSKLAND. Enligt National-Zeitung väntas konung Wilhelm af Preussen att efter sin rundresa i lute af innevarande vecka begifva sig till Oms, der han ämnar. vistas en längre tid. 3refve Bismarck väntades den 19: till Berin, men har fått befallning af konungen. att edsaga honom på färden genom Ostfriesland. början af Juli, efter förbundsriksdagens och ullparlamentets afslutande, ämnar Bismarck esa till sitt gods Varzin i Pommern. ; Invigningen af den nya preussiska örlogsaninen vid Heppens egde rum den 16 den16s klockan 1 middagen i närvaro af konunen af Preussen samt storhertigarne af Ollenburg och Mecklenburg-Schwerin. Marinninistern v. Roon uppläste en historik öfver öretaget, betecknande örlogshamnen såsom hn gåfva från Preussen till Tyskland, önkade den lycka och gaf den namnet Wilrelmshafen till minne af Nordtyska förbunlets nuvarande öfverhufvud. Konung: Wilelm besvarade marinministerns tal med fölande ord: Låtom oss icke vid detta, genom ithållighet lyckligt vunna resultat glömma len tid, då denna hamn egentligen blef grundagd; ty min nu i Gudi hvilande broder var let, som först fick tanken härpå. Men förålland2na i Tyskland tilläto ännu icke då tt anlägga en örlogshamn på tysk botten. Vu hafva vi uppnått detta, förnämligast geiom min bundsförvandt storhertigens af Ollenburg tillmötesgående. Utan detta tillmöesgäende i tysk anda skulle vi verkligen icke .ommit långt. Låtom oss hoppas, att de önskingar, hr marinministern: uttalat, må uppyllas. Hvad min högtsalige broder hade i innet har försynen förunnat mig att utföra, ch nu tillmötesser jag med glad tillit vår nga tyska marins vidare utveckling och framid. Jag gläder mig öfver att ha upplefvat lenna dag. Dig (vänd till storhertigen af Tocklenburg) tackar jag för, att du år 1866 å trotas: stod mig bi; dig (till prinsensamialer Adalbert, har jag redan. mycket ofta ackat för, ätt då i s. oändligt hög grad rämjat detta stora nätionera företag. På ftermiddagen samma dag äfreste kvlUNgen ill Aurich. Såsom en följd at hamnens aniggande har nu begynnt resa sig en stad der, I. varest för några få år sedan blott stod ett ar torftiga hyddor. Staden skall hafvafyra ! ufvudgator och tolf tvärgator. Sju storal!l aserner skola uppföras, hvaraf en (artilleriasernen) redan är nästan färdig, vidare: en yrka, byggnader för varfsdirektionen, verktäder, magasiner, boställen för embetsmän, yghus 0.8. v. . Vid hamnens i lopp Nagga vå batterier; för öfrigt är hela anläggningen nhu icke befästad. Tntill slutet af 1869 beäknas anläggningen af denna hamn kosta nalles 10!2 millioner thaler. Ett förslag, väckt af den slesvigske deuteraden Kryger, om uppskjutande af tullarlamentets bestämmelser om sockertullen fm. hvad MNardeletvio anvince. har vid ll!