Aftonbladet – 21 juni 1869, sida 3

Konung Georg har nu återkommit till Athen från sin Korfu-resa för att personligen öppna kamrarne, hvilken högtidlighet skulle försiggå såsom i torsdags. Den nya lagstiftahde församlingen tyckes, att döma af va-! led, vara ganska vänligt stämd mot ministören Zaimis; men oaktadt den förre ministerpresidenten Bulgaris oppositionsparti är ge-l oom valen mycket sviket i sina förhoppningar, säges det dock ämna bekämpa den nunuvarande ministåren och dess politiska bundsförvandter. Ett mäktigt vapen har Bulgaris parti fått i sina händer, Homligen de öppna olagligheter, som egt rum vid flera af valen, bland annat vid den bekante förre ministern Kommenduros. RYSSLAND. På sätt och vis har polska frågan ånyo framträdt på de skiftande sernas skådeplats. I Osterrike ha polackarne — såsom vi förut omtalat — nyligen tillerkännts flera rättigheter, fordrade 1 kräft af deras nationalitet, och det ser ut. som.om polaekarne -hoppades; att österrikiska regeringen skall göra mera för dem; ej blott för dem i Galizien, utan äfven för det öfriga Polen. I. de organer, som stå. polska -sa: ken till tjensty talas åter om, att Jagellonernaskrona bör förenas med habsburgar. nes hus liksom def helige Stefarij, öch man bereder sig i Galizien på att fira årsdagan af Polens politiska förening med Lithauen och Rutheftien; geh i Paris slås t anledning häraf en skådepertking. Ryssland . berättas ha begärt förklaring härö fått till svar, att österrikiska regeringen icke kunde hindra polackarne ätt fira sina fätionella: minnesfester, hvilket .svar antagligen framkallat ny köld de båda makterna emellan: Äfven föreg i Posen röra på sig, och den för kort tid sedan hemkomne amnesterade grefve Dzialinskihar, som bekant, i riksdagskretsen omkring. staden Posen blifvit vald med 200 rösters pluralitet i stället för tysken Krieger. Ryktet om, att hans inträdande i förbundsriksdagen skulle komma att l: åttöljas af ett förslag från de polska medlemmarnes sida om -Posens utträdande ur Nordtyska förbundet, har dock ej bekräftats. Från ryska Polen berättas om alletanda l; nya tvångsåtgärder. Ryska språket införes ickeallenast vid gudstjensten och skolorna i, den unerade grekisk-kåtolska kyrkan i Lithauen, utan äfven i de reformerta (polska), lutherska (tyska), och judiska skolorna har ryskan blifvit undervisningsspråk. Och iromersk-katolska kyrkan ämnar man likaledes införa ryska böner, vigselformulär m. m. för att afbryta all förbindelse med .polonismen. I öfverensstämmelse med ofvannämnda .russificering stå förbudet mot att tala polska offentligen på gator och promenader, på klube politiska händel-: fyer i Wien, menT bar öeh-teatrar, i butiker m.m, ateroppta!. gandet af de föråldrade hvit-ryska lokalnamnen, de kyrkliga brödraskapens. upplöska ö. s. w Det är tillika karakterining, de katolska kyrkornas förvandling till! grekis! stiskt för ryska gystemet, att man icke har velat bestraffa åtskilliga storartade underslef och andra egenmäktiga handlingar, som ryska officerare ha btöfvat iTitbanen; emedan man då måst återbära de störa sunimör ar statskassan till-de förorättade. Fullt så våld-. samt vågar man likväl ännwicke gå till väga i Polen, ehuru äfven der ryska språket införes i skolorna.som undervisningsspråk,.såväl i de privata sonr offentliga; såvälityska som polska; Warschaus wiversitet skall äfven rusgificeras. .. Det. gammal-ryska partiet är naturligtvis icke nöjdt-härmed, -utan vill ka ryskan till kyrkospråk äfven i de katolska kyrkorna, eburu det har visat sig, att folket i Lithauen, äfven der det förstår ryska, icke vill bivista -gudstjensten och icke l. villlåta döpa barnen eller underkasta sig vigsel på detta språk. (Vi ha förat omtålat hvad som-iWarschaupåstås, nemligen att ryska regeringen i och för dessastäfvahden förvärfvat sig påfvens biständ, hvilket ej förefaller otroligt.) Och medan det -begäres, att allal. skrifter till: regeringen eller myndigheterna skola, vara författade på ryska, och flera tusen. polska embetsmän. ha blifvit afskedade pa grund af obekantskap med dettå. språk, är likväl intet hinder i vägen för att de ryska embetsmännen kunna använda de afsatte polackarne som fullmäktige. Att man äfven förflyttar de fleste öfverordnade myndigheterna från Warschan till Petersburg, att man låter polska örnen försvinna från vapnen, utplånar titeln konung af Polen i offentliga dokumenter, och tänker på att dela Polen mellan Lithauen och Ruthenien, allt detta är endast bägateller emot det brötala förtryck, som förut funnits. Att landet utarmas och folket-demoraliseras under : detta ok, derom bekymrar man sig föga; i Lithauen rasar hungersnöd, och stora eldsvådor öka olyckörna; en -massa menniskor utvandra, och regeringen har företrädesvis försökt förflytta den fattiga polska eller polskt sinnade landtadeln i Lithauen till Stora Rysslands stepper, och från Kiew, Volynien och Podolien till södra Ryssland; något, som, efter hvad häromdagen berättades, äfven i ej ringa grad lyckats. — Mera uppmärksamhet förtjenar likväl, att flera ryska röster ha på senare tiden höjt sig deremot. Turgenevs nyaste roman har bl. a. polemiserat mot de panslavistiska sträfvandena; en tidning i. Petersburg har upptagit klagomål från Lithauen öfver de ömröstnint gar som egt rum, och historikern Pogodin i Moskwa har i en flygskrift tillstyrkt en försoning med polackarne i. den slaviska stammens gemensamma intresse, emedan ryssarne icke ensamme kunna utföra den slaviska stammens mission, utan att behöfva de civiliserade polackarnes hjelp. IWilna hölls förett par månader sedan en brödrafest mellan deryska) och polska studenterna, hvarvid skålar föreslogos för ett förbund mellan de--båda stora slaviska folken! Samtidigt haren polsk flygskrift utkommit i Brässel, hvilken uppmanar olackarne att bryta med vestra Europa, varifrån de icke kunna vänta sig någon hjelp, och sluta sig till ryssarne, hvilka ensamt kunna upprätta ett oberoende och samladt polskt rike, . Utider senare åren ha, som bekant, de panslavistiska sträfvandena icke aHenast gifvit sig tillkänna i Polen och Lithauen, utan äfven i Östersjöprovinserna; medan ryssarne; hittills låtit tyskarne herrska -egemmhäktigt.