Aftonbladet – 17 juni 1869, sida 2

a D g s a STOCKHOLM den I7 Juni. sjel foll Konstnärsmötet i Göteborg. s. Enligt första mötesdagen fattadt beslut nmanträdde i tisdags f. m. kl. 10 de medne nmar af mötet, hvilka önskade deltaga i!yvis n s. k. pedagogiska sektionens förhandlin-tvö r. Till ordförande för sektionen utsågs är hälligt expeditionssekreteraren G. Wenner-0m rg. Ufverläggningarne egde rum i annex0 ggnaden. lär Ordföranden öppnade förhandlingarne med sås gra inledande ord. Icke blott i de nordi åb a, utan äfven i de stora kulturländerna vi-Jafi r sig ett sträfvande att få teckningsundersningen ställd på en annan och bättre ståndan inkt än hittills. Frågan omfattar dock icke ln idast undervisningen vid akademier och an-tei :a högre undervisningsverk, utan äfven inom sk ; allmänna skolorna, folkskolorna o. s. v.jde onsten och den praktiska dugligheten kunna nöjligt förlora något uppå, att man låterqT on förstnämnda såsom ett praktiskt bild-ky ingsmedel träda ut i det allmänna. Efter nc ossa korta antydningar ville ordföranden upphy ana sektionen att öfvergå till förhandlin-fö arne. Dessförinnan upplästes en från läraren i 5 tning vid högre elementarläroverket i Umeå, d; sktor Högstadius, ingången skrifvelse, inne-lh: ållande åtskilliga frågor, hvilka hr H. önrt kade få upptagna till öfverläggningsämnen. pa krifvelsen bordlades., Vidare hade från hof3 målaren Ekman i Abo ingått en skrifvelse, sl om dock icke nu föredrogs. Härefter öfvergick man till den första afld le båda frågor, öfver hvilka sektionen hade he utt yttra sig: Huru bör undervisningen i ritkonsten rätte-lä igen anordnas uti skolorna ? f Frågan hade blifvit delad i fyra momen-f er hvilka man beslöt diskutera hvart förl; r 1 S t 1 ( 1 ig. Till behandling företogs nu således först nom. a), så lydande: Bör denna undervisning vara obligatorisk för ulla skolans lärjungar, utan hänsyn till gifna unlag ? Hr Saloman ville besvara denna fråga med obetingadt ja. Ritundervisningen är ett fullt ut lika väsentligt bildningsmedel, som många andra inom skolan förekommande undervisningsäninen. Tal:n utvecklade närmare denna sin åsigt. Mera än gerom Wwidervisningen i något anvat ämne utbildas genom ritundervisningen iakttagelseförmågan och skönhetssinnet. Den öppnar ögonen på ett sätt, att man verkligen vet hvad man ser. Atticke alla kunna bringa det till fullkomlighet betyder mindre; hufvudsaken är utvecklingen af själsanlagen, . och dessa finnas hos alla. Hr Rodhe instämde med den förre talare. Ritundervisningen borde vara obligatorisk, på det att de slumrande anlagen måtte kunna väckas till lif, der deras tillvaro utrönts. Dr Lamm trodde, att hvarje med ett sundt öga begåfvad menniska äfven har anlag för ritning. Det finnes väl intet barn vid några års ålder, som ej kan skilja en cirkel från en halfcirkel, en triangel från en qvadrat o. s. v. samt vid senare år särskilja svårare figurer. Anlaget finnes alltid, och från att se och låta handen återge det sedda är vägen ej lång. I den menskliga naturen ligger förmågan af formsinne. Tal:n kände en skola för idioter i Paris, der man sökt utbilda det idiotiska förståndet genom att visa idioterna de olika formerna. Slutade med att tillstyrka frågans besvarande med ja. Arkitekten Klein anslöt sig till de föregående talarne, specielt påpekande, att elevernå genom ritundervisningen efterhand lära att få aktning för konsten, Dr Lindhult ansåg likaledes, att ritundervisningen borde vara obligatorisk, åtminstone till en början. Under fortgången af sitt anförande betonade talaren särskildt den rena glädje, som måste uppstå i det unga sinnet då barnet, betraktande naturen, icke blott ser, utan äfven förmår uppfatta hvad det ser. Hr Bock ville äfven besvara frågan med ja. Anförande exempel från Kjöbenhavns tekniska instiinb åberopade tal:n den erfarenhet, man derstädes inhemtat, att anlag finnas hos alla. Läraren måste dock med kärlek arbeta med eleverna: på ett sätt med en, på ett annat med en annan. Hr Klein (ritlärare vid högre elementarläroverket i Malmö) kunde ej ingå på den satsen, att anlag finnas hos alla. Undervisningen borde visserligen vara obligatorisk, men undantag borde få öras för en och annan elev, med hvilken man en ängre tid arbetat förgäfves. r Hallin ansåg ritundervisningen böra vara obligatorisk icke blott för den reala linien, utan läfven för den klassiska. Alla kunna draga nytta laf ritkonsten. Baron Hermelin instämde med de talare, hvilka ansett, att undervisningen borde vara obligatorisk åtminstone i början, men med befrielse för sådana elever, hos hvilka det bestämdt visat sig, att anlag safrnag öjtnant Thalbitzer framhöll, att den största olycka för eleven vore, om han antoge sig redan vara konstnär. Läraren borde låta det vara sig högst angeläget att betaga eleven en sådan tro och att ständigt för honom framhålla målets aflägerahet, Önskade i öfrigt frågans besvarande med ja. Arkitekten Klein hemställde, om det ej skulle vara riktigast att icke afgifva något yttrande -rörande den fråga, huruvida ritundervisningen borde vara obligatorisk för skolans alla lärjungar. För sin enskilda del ville tal:n gerna, att barnet skulle få börja att lära rita snart sagdt i samma, stund det börjar lära tala. Men de här tillstädesvarande ritlärarne kunde, såsom sådana, icke fullt opartiskt yttra sig i frågan. Lärare i grekiska, i latin, matematik, i logik 0. s. v. skulle utan tvifvel hva för sig rösta för, att undervisningen i deras resp ämnen borde varå obligatorisk. Sedan åtskilliga af de förre talarne ytterligar haft; ordet, och -efter någon diskussion rörande propositionernas (perager förenade sig sektio nen slutligen om följande utlåtanden: Sektionen anser, att undervisningen iritkonster bör vara obligatorisk för skolans lärjungar inon det område, der ritningen ingår såsom undervis ningsämne. Då förhållandena inom olika läroverk och i d olika länderna äro olika, ha äfven åsigterna inon sektionen rörande frågan, huruvida ritundervis ningen bör vara obligatorisk för lärjungarne, uta! hänsyn till gifna anlag, varit olika, hvadan denn del af frågan ej kunnat afgöras. Klockan var nu 12 och tiden således inne fö det allmänna mötets återöppnande. Sektionen be slöt fördenskull att uppskjuta behandlingen af d återstående frågorna till kl. 6 på e. m. Allmänna mötet började sitt samman träde med diskussion om programmets 3:dj fråga: RRENO NTE NT on! Presidenten afbröt all diskussion i fråga