Aftonbladet – 4 juni 1869, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Från Paris skrifves den 27 Maj till Nene I freie Presse: Regöringen har före valen insvept sig i en välberäknad och försigtig tystnad angående det mobila nationalgardet, emedan denna institution iske är mycket omtyckt. Men ni läser man på alla gatuhörn stora plakat, genom hvilka mobilgardisterna i Paris kallas till invalidhotellet för att mottaga sina ekiperingspersedlar; Det talas ständigt om förestående truppkoncentreringar. Man skall äfven ha erfarit, att befallning utgått från marinministören att hålla 5 pansarfregatter färdiga att afgå till Östersjön. Hr Goudon, som i 21 år varit attöndissemertsråd och i 12 år maire i Lormont samt nyligen blifvit dekorerad, har begärt afsked från sin maire-befattning, emedan han ansett sig icke med godt samvete kunna åtlyda de instruktioner, som prefekten utfärdat till honom för valen. I dessa förklarar prefekten, ätt han till hvad pris som helst vill ha hr Travot vald i Lormont, befaller mairen att för detta ändamål gå från hus till hus till alla valmän och försäkrar, att han är fast besluten att undanrödja aila hinder för Travots val. NORD-TYSKLAND, Vi ha förut ömtålat det betydelsefulla valet i staden Posen till nordtyska riksdagen, då polacken grefve Dzialynski med flera hundra rösters majoritet segrade öfver tysken regeringsrådet Krieger. Från tyska sidah göres nu allt möjligt att förringa betydelsen af detta val, under det man dock ej kan förneka den styrka, som denna seger för polackarne -i Posens hufvudstad giver de olska iedlemmarne af nordtyska riksdagen. En korrespondent till Augsb. Allg. Zeitung skrifver: ,Det rörde sig om besvarandet af frågan: År staden Posen tysk eller polsk? Att staden Posen är öfvervägande tysk, är intet tvifvel underkastadt (?); men den medväljande befolkningen i lahdtkretsek tillhör till största delen polska nationaliteten. (Staden Posen har något öfver 50,000 invanare och utgör således blott hälften af valkretsen, som, enligt vallagen än nordtyska riksdagen, skall innehålla 100,00f personer.) Hvad som dessutom gjörde saken betänklig för tyskarne var den omständighet, att reperinäsråtdet Krieger hör till skattepartieto, hvarför de talrika motståndarne till de nya skatterna icke ville gitva honom sina röster, då de nemligen antogo, att han såsom uppbördss tjensteman ieke skulle kunna rösta emot beviljandet af dessa skatter. Polackarne, med hvilka en öfverenskommelse är omöjlig, emedan de under alla omständigheter vidhålla Polens återupprättande såsom första grundvilkoret, voro fast beslutna att denna gång bringa saken till dess spets, och derför uppställde de säsom kandidat en af de mest utpreglade vatiohala, grefve Dzialynski, hvilken i följd af sin förra politiska verksamhet varit dömd till döden och länge lefvat i utlandet tillsdess han för få dagar sedan benådades af konungen. Ryktet förmäler, att Dzialynski har för afsigt att vid riksdagen framkomma med en protest mot storhertigdömet Posens införlifvande med nordtyska förbundet, hvarefter alla polska medlemmarne af riksdagen skulle komma att utträda ur densammaä. ÖSTERRIKE. Vicekonungen af Egypten inträffade den 28 Maj på aftonen i Wien och mottogs med stora hedersbetygelser. Under hans vistande i Österrikes hufvudstad skulle flera hoffester till hans ära gifvas, äfvensom en galarepresentation å kejserliga operan, der en praktfull balett skulle uppföras. Man väntade dessutom, att den egyptiske fursten, hvars estetisk-musikaliska uppfostran gjorts i Paris vid de Offenbachska operetternas uppförande, skulle besöka sekondteatrarne och applådera Sköna Helena och Storhertiginnan. Vicekonungen åtföljes af sin unge son samt flera egyptiska officerare. Från Wien begifver han sig till Berlin, Paris och London. Från sistnämnda stad begifver han sig öfver Konstantinopel hem till Egypten, för att der vara tillmötes kejsarinnan af Frankrike, som i September begifver sig till Suez.