Aftonbladet – 31 maj 1869, sida 3

Föreslagen förändring af den j filosofiska graden. I I denna fråga har universiteternas kansler aforfvit ett utlåtande, hvilket vi här nedani dess helhet meddela: ; Enligt mig meddelad nådig befallning har jag. infordrat de akademiska konsistoriernas utlåtande öfver ett från filosofiska fakulteten vid Lunds universitet inkommet förslag till ombildning af filosofie. kandidatexamen, och har nåden dessa utlåtanden, afgifna af de akademiska konsistorierna i Upsala och Lund samt filosofiska fakulteten i Upsala. härbos, jemte det primitiva förslaget, i underdånighet Jemrörda i gin helhet med hvarandra, förete de i dessa utlåtanden förekommande förslag rörande fordringarne för filosofie kandidatoch doktorsT eraderna i flera stycken väsentliga olikbeter, och betraktade med hänsigt till de divergerande mevingar om olika punkter deri, som yttrats af de män, hvilka i öfverläggningarne derom tagit del, utvisa de likaledes i flera hänseenden olika åsigter. Dessa förhållanden kunna ej undgå att åsig fästa en speciel uppmärksamhet, såsom vittnande. om frågans egen inneboende, ömtåliga natur och om svårigheten att, utan att förfela ändamålet i större eller mindre mån, uppställa välberäknade reglementeringar i afseende .å en examen, deri så många kunskapsämnen ingå, och som i allmänhet icke har till ändamål annat än det i sig sjelft ädla och vackra att berättiga examinanden till ett af en erkändt vetenskaplig auktoritet utfärdadt, offentligt intyg deröfver, att han genom aflagda ktnskapsprof ådagalagt sig ega så väl den utbildade. tankeodling och de insigter, som i den sanna, allmänna, humanistiska bildningens förutsättninj ingå, som ock i vissa af vetandets mångfaldiga grenar de djupare, speciella kunskaper, som göra honor till en vetenskapens adept inom den sfer, han sjelf valt, emedan den bäst öfverensstämmer med hans håg och sinne. Det är i enlighet med denna grundtanke som filosofle kandidatexamen nu är ordnad. Ide kun-, skapsämnen, som allestädes erkännas utgöra sjelfa grunden för allmän humanistisk bildning, äro prof vid offentlig examen på stadgade insigter obligatoriskt föreskrifna; om de vetenskapliga disciren åter, i a graminanden deMemtn bör: agalägga pro! ljupare speciella kunskaper, är det ndart stadgadt. att de skola vara två Met tre närbeslägtade, med rätt för öfrigt för examinanden att re välja dem eller öka deras antal. Önskar ban förvärfva sig doktorsdiplomet, bör han slutligen sjelf författa en akademisk afbandling i sjelfvaldt ämne och vara förbunden att offentligen mot hvarje objektion försvara eller närmare utveckla och med skäl styrka de satser och läror han framställt. Detta prof är ej att betrakta som en bisak. De verkliga nvågterna hafva här ett nytt och i annan form erbjudet tillfälle att ådagalägga sin grundlighet, sin mångsidighet, sin styrka och kunskapens mogenhet att gifva sig tillkänna genom uttryckets klarhet. Är den undervisning examinanden vid universitetet fått åtnjuta handhafd med skicklighet, kärlek och vetenskapligt nit, och anställas pröfningarna med det fördomsfria allvar och den bögsinta värdighet, som höfves läraren och vetenskapsmannen, bör det ej kuvna betviflas, att resultaten af dessa på omförmälda sätt verkställda pröfningar skola motsvara allt hvad man af dem i den humanistiska bildninfr intresse med skäl kan fordra. Det har väl lifvit anmärkt, att uti stadgandet om de obligatoriskt föreskrifna ämnena skulle ligga ett tvång, men detta tvång, om det så må benämnas, är här lika oundvikligt som i fråga om hvarje annan exa-, men: det följer af hvarje examens eget ändamål, och då det här gäller kunskhpsämnen, sådana som de klassiska språken, historia, filosof och matemar tik eller någon af naturvetenskaperna, innefattar det ett tvång, som säkert hvarje till mogen ålder kommen examinat med erkänsla skall lyckönska sig att hafva varit underkastad. Men att undergå dessa kunskapspröfningar är deremot icke ett tvång; det beror at en hvars fria vilja och sjelfbestämning. Fakulteten i Lund anmärker ganska riktigt att, sehuru filosofie magistergraden utgör ett prof på högre allmän bildning, medför den dock ej några bestämda företrädesrättigheter på embetsmannabanan. Den är ej heller ovilkorligt föreskrifven för vinnande af anställning såsom lärare vid lärdomsskolorna eller universiteten, och lika litet såsom vilkor stadgad för öfvergången till de speciella studier vid universiteten, som tillhöra de s. k. högre eller praktiska fakulteternas omvårdnad och ledning. De för dess vinnande använda studier äro sålunda i sjelfva verket, hvad de ock i äldre tider kallades, ett studium liberale, en fri gärd af menniskoandens lefvande kunskapsbegär åt de bildningens och vetenskapens olika discipliner, som den filosofiska fakulteten omfattar och dem hon kultiverar, icke för speciella, praktiska ändamål, utan gåsom städse verksamma grundkrafter i samhällskulturens stora arbete; och derför ju mindre sättet för de hithörande pröfningarnes anstållande nutöfver sakens eget ändamål reglementeras, ju mera fri i valet af sina specialstudier examinanden tillåtes rara, desto mera motsvarar det den princip, som bestämmer dess pröfningars tillvaro och betydelse. Fakulteten i Lund Ape isitt primitiva förslag att, xom den högsta filosofiska graden fortfarande skall ådagaligga en allmän högre bildning, borde man af den graduerade fordra någon kunskap i alla de vetandets hufvudgrupper, fakulteten omfattar och grundligare studier i någon viss riktning,. Det senare är emellertid, såvidt möjligt, i principen redan nu förverkligadt i nu gällande organisation af pröfningarne för filosofie doktorsnm enligt hyad här ofvan är visadt;men hvad ordran på någon kunskap i samtliga fakultetens discipliner angår, tor:e man tryggt kunna anmärka, att en sådan numera vore outförbar. Alla nya lärostolar för kunskapsämnen, som ej ståidirekt samband med de discipliner, bvilka tillhöra någon af de högre praktiska fakulteternas Oomvårdnad, bänföras städse till den filosofiska fakulteten, och i samma mån den vetenskapliga forskningen utbreder sitt fält och intränger i dess djup, i samma mån arbetets delning dervid påas och yttrar sina storartade verkningar, i samma mån de efter en inskränktare måttstock i äldre tider odlade disciplinerna sålunda under tidernas fortgång utvidga sina områden och öka vetandets mångartade skatter, i samma mån skola ock anledningarne till inrättande af nya lärostolar inom denna fakultet dä uteblifva såsom en fordran, den intelligensen ställer på hvarje kulturfolk, som kommit till insigt af vetenskapernas djupa inverkan på och kraftiga samband med dess äfven materiella intressen. Antalet af de discipliner, som i förflutna tider tillhörde kr fakultet, jemfördt med deras antal för det närvårande, visar nogsamt att så tillgått hittills, och rörelsen i open riktning kan säkerligen icke förklaras af-. slutad. Att vid sådant förhållande utsträcka fordringarne vid filosofiska fakultetens ifrågavarande exemina till xnågon kunskap i fakultetens samtliga discipliner vore, antingen att up höja ytligheten i alla dessa kunskapsämnen på bekostnad at den djupare grandligbeted i några, eller ock att, om redan forringarne på ett approbatur giordes i sin mån mycket stränga, afskräcka mången begåfvad yngIng från docca examina hvartill sålunda förbere