Aftonbladet – 31 maj 1869, sida 3

I erhålla skadestsättning af staten. En Habeas . Corpus akt, motsvarande der engelska, är införd. — Civilt äktenskap sanktiönetas, mer dess ingående är alldeles frivilligt — alla de för ett äktenskaps ingående nödiga former, Isåväl borgerliga som presterliga eller kyrkI liga, äro helt och hållet kostnadsfria. —I I hvarje distrikt skall ttses en notarie, på i ken utväljes af hans samtliga medborgare efter Jen lista öfver kandidaterna, af hvilka ingen får -lanmäla sig utan giltigt betyg öfver sin I duglighet. Alla skuldutsökningsåtgärder vidtagas af distriktets municipalmyndigheter. . Sådana äro lagreformerna. De finansiella ;loch ekonomiska äro äfven af stor betyI delse. ) Den progressiva inkomstskatten införes, I men tillämpas dock endast på sådana skatter, I som upptagas för helå kantonens gemensamma ländamål. Alla monopoler tpphäfvas. Inga skatter få läggas på nödvändighetsartiklar; de, som redan finnas, skola skyndsamligen minskas eller upphäfvas. — Omvården af de fattiga öfverlemnas till hvarje distrikt eller kommun, men staten skall bispringa hvarje distrikt, som är alltför hårdt betungadt med fattiga, och understödja alla sådana föreningar. som bildas för pavperismens afhjelpande. Staten skall äfven bispringa enskilda personer i deras bemödanden för fattiga barns uppfostran eller vården af sjuka och orkeslösa. — Jernvägarne skola anläggas och arbeta under statens öfverinseende, och om nya linier anses nödiga, skall kantonen i sin helhet bära en del af anläggningskostnaderna i distrikter, som äro för fattiga att kunna lemna hela utgiften. — En kantonalbank skall upprättas under regeringens auspicier. Den rekrytkontingent, som kantonen skall lemna till förbundsarmen, skall helt och hållet ekiperas och beväpnas på kantonens bekostnad. — Hvarje medborgare har rättighet att ingå till Stora rådet med begäran om, att en :lag blir offentligen kungjord, förändrad eller upphäfd. Om en tredjedel af Stora rådet gillar petitionen, skall den underställas kantonens omröstning. På samma sätt skall hvarje begäran, som utgår från minst 5000 medborgare, genast underställas folkets omröstning, om icke Stora rådet af egen fri vilja gillar och antager dem. — Jemte denna petitionsrätt gifves ny, gällande kraft åt den gamla rätten att hänskjuta ett ärende till folket. Två gånger om året, under vår och höst — oftare om så är nödigt — skall hela folket sammankallas, för att gilla eller förkasta vigtiga förändringar i författningen s-mt alla de nya lagar eller konkordater, om hvilka Stora rådet blifvit enigt. Intet beslut af denna verkställande myndighet rörande sådana ärenden har gällande kraft, förrän det bekräftats af folket. Tretio dagar före hvarje dylikt möte skall hvar och en medborgare förses med en kopia af alla de lagar, om hvilka man skall rösta. Folket skall blott rösta ja eller nej, och det absoluta flertalet afgör. Folket har vidare rätt till ett visst veto i afseende på mindre vigtiga åtgärder af Stora rådet — t. ex. vid afgörandet af något arbete eller företag, hvars kostnad öfverstiger 250,000 francs eller bildar en årlig utgiftspost i budgeten om mer än 20,000 francs. — Slutligen skall den verkställande myndigheten i staten utgöras af sju medlemmar, genom omedelbara val utsedda af hela kantonen, röstande såsom en enda församling. På samma sätt väljas då äfven för tre år de båda deputerade, som skola å förbundsdagen representera kantonen: Sådan år den af kantonen Zärich antagna författningen. Thurgau har redan med 11,861 röster mot 6741 antagit en liknande författning; Luzern med 8600 mot 4200 och Wallis med ännu större majoritet. I en annan kantorn deremot har ett dylikt förslag om ändring i författningen blifvit förkastadt med 8850 röster mot 6500. Schweiziska generalstaben räknar för närvarande 744 officerare. Af dessa äro 70 öfverstar, 83 öfverstelöjtnanter, 133 majorer, 234 kaptener, 75 förste löjtnanter, 138 förste underlöjtnanvter och 12 andre underlöjt-. nanter. Den äldste officeren i Edsförbundets. armåö är öfverste Bontems von Villeneuve, född 1796. : RYSSLAND. Liktidigt med införandet af ryskan såsom undervisningsspråk i de evangelisk-lutherska skolorna i Lithauen hafva de lärare, hvilka bekänna sig till lutberanismen, blifvit afskedade och ersatta genom ryssar, hvilka hylla den ortodoxa grekiska bekännelsen. De lutherska presterna hafva dock fått tillåtelse att i skolorna meddela undervisning i religion, nota bene om de vilja härför begagna sig af ryska språket. å Den i Lithauen i år härjande huvgersnöden har åstadkomniit en vidsträckt utvandring af landtfolket. . En betydlig del har begifvit sig till Amerika, under det de fattigaste, hvilka ej kunnat åstadkomma respenningar, till fots i stora hopar företagit si att vandra till Petersburg, för att försöka få antingen jord i de mindre tätt befolkade guvernementerna till skänks eller ockarvete. Dessa utsvultna, eländiga ekaror hafva varit ett plågoris för de distrikter, som legat i deras väg. En mängd har af polismyndigheterna drifvits tillbaka till hemorten. I en korrespondens från Petersburg till Nordd. Allg. Zeitung berättades nyligen, att Ryssland ej hade något emot att återlemna Samarkand till emiren af Bokhara, om det blott kunde vara säkert på, att denna eftergiftenhet ej skulle. fresta emiren till nya dumdristiga anfall. Denna underrättelse om Rysslands fredliga stärsning i Asien bekräftas genom ett tal, som general Kauffmann häromdagen höll vid en fest i Petersburg. Han sade nemligen, att Ryssland ej mer tänkte på att göra eröfringar i OCentralAsien, och skulle emiren af Bokhara ånyo uppträda fiendtligt m ssarne, skulle dessa