Aftonbladet – 31 maj 1869, sida 3

efter statskuppen) föllo 132,000 röster på regerlngskandidaterna i Paris och blott 86.101 på oppöositionsmäti; för närvarande är antalet af de röster, söm fallit på oppositionens kadidater, mer än tre gånger så stört som det som har fallit på konservativa deputerade I flera franska städer: ha revolutionära demonstrationer förefallit i anledning af valen Den 24 dennes på aftonen uppstodo allvarsamma oroligheter i S:t Etienne. -Folkhopar tågade omkring med röda fanor, sjungande Marseillaisen och ropande: Lefve de röde! Ned med jesuiternal Till slut började de plundra en skola och försökte tänds eld på jesuitkollegiet. Dettas föreståndare fick ett slag i hufvudet, och fönstren i kapucinernas kapell blefvo utslagna. Truppernas och myndigheternas hållning förhindrade ytterligare excesser; en mängd deltagare blefvo häktade. Åfven i Amiens voro folkhopar samlade till långt fram på natten; det lyckades dock gendarmeriet att skivgra massorna. Vidare föreföllo demonstrationer och arresteringar i Angers, Lille; Toulouse, Dijon, Calais och Cannes, Ett telegram har haft att förtälja, att man i Amiens till och med gjort försök att uppföra-barrikader. ÖSTERRIKE. Af den nyligen afslutade österrikiska riksdagen hafva beslutits och fastställts följande nya jernvägsföretag: tullbordandet af samtliga linierna å Frans Josefsbanan; jernvägar från S:t Peter till Fiume och från Villach till Franzensveste; en jernväg till förbindande af Galizien och Ungern, från Przemysl öfver Lubkow till ungerska gränsen; en jernväg från Gratz öfver S:t Gotthard att anslutas till ungerska jernvägsnätet; en jernväg från Bludenz öfver Feldkirch och Bregenz till gränsen; samt förändring af Linz-Budweiser-hästbanan till en lokomotivbana, med en bibana från Wartberg till Valentin. Ett telegram meddelade för ett par dagar sedan, att österrikiske generalkonsuln Ingherrani i Livorno mördats. Närmare underrättelser härom föreligga nu. Två obekanta individer öfverföllo generalkonsuln, hvilken. på en spatsertur ledsagade. general Crenneville. Man förmodar, att Ingherrani mördats genom ett misstag, och att attentatet egentligen varit riktadt mot Crenneville. . Bevekelsegrunden till detta tros vara personlig hämndlusta, som står i förbindelse med generalens kommando ji staden under belägringstillståndet år 1849. Generalen blef äfven sårad. I deputerade kammaren meddelade den 25dennes inrikesministern Cadorna, såsom svar på en interpellätion af deputeraden Massari, att auktoriteterna varnat general Crenneville att besöka Livorno, alldenstund hans personliga säkerbet der sväfvade i fara. Polisen bar upptäckt mördaren, hvilken häktats tillika med Tfera andra personer, som misstänkas varit medvetande om dådet. SPANIEN. Sedan de båda förnämsta frågorna, religionen och statsformen, blifvit afgjorda, låta cortes de öfriga artiklarne i lagförslaget afgöras i flygande fläng. Sålunda hade man vid sammanträdet i förra veckan redan hun pit till 95:e artikeln, och de sjutton öfriga äro nu säkerligen äfvenledes afgjorda. De vigtigaste af de antagna artiklarne röra sammansättningen af cortes, Denna riksförsamling kommer att bestå al två kamrar: kongressen och senaten. Kongressens medlemmar väljas för tre års tid, senatens för 12 års; fjerdedelen af senatorerna omväljas dock hvart fjerde år. Representanten måste vara spanjor, i fullkomligt åtnjutande af alla medborgerliga rättigheter samt kongressledamoten fylld 25 och senatorn 40 år. I valbarheten till senaten ingår dessutom innehafvande af vissa höga embeten, besittning af högt beskattad fast egendom o. d. På 40,000 invånare kommer en kongressledamot och på hvar och en af de 48 provinserna 4 senatorer. Bestämningen om tronkandidaturenväntas först i Oktober. Vid cortes sammanträde d. 25 d:s yttrade republikanaren Garcia Lopez, att hans. parti skulle — dock på fredlig väg — fortsätta sina sträfvanden, oaktadt den seger, monarkieps anhängare: inom riksförsamlingen vunnit; men de festligheter, som komma att ega rum med anledning af beslutet om konungadömet såsom Spaniens statsform, ämna de republikanska cortesledamöterna ej bivista, förklarade talaren. Garcia slutade sitt föredrag .med följande ord: Olycklig den konung, som kommer på Spaniens -trep; han skall få samma slut som Maximilian i Mexikol Den antikatolska rörelsen i Spanien tyckes vinna allt större och större utbredning. Hela kommuner i landsorten lösgöra sig från katolicismen. Dessa demonstrationer sägas vara framkallade genom de biskopliga cortesledamöternas alltför stora ifver att försäkra, det alla spaniorer vore katoliker. I Madrid hafva under få dagars tid. ej mindre än 17,000 personer skriftligen förklarat, att de icke längre anse sig såsom katoliker. SCHWEIZ. I förra månaden antogo valmännen i kantonen Ziärich med 34,000 röster mot 24,000 den nya författning, som blifvit dem underställd. Denna omröstning kan beteckna beden till en ny tera i Schweiz inre poitik. Den lagstiftande församlingen hade egnat större delen af sistl. år åt en revision af kantonsförfattningen, och de förändringar, som den infört, sammanfattas i korthet sålunda: Pressens frihet skall hädanefter vara fullständig; någon särskildlagstiftning med härsyn till pressförseelser erkännes icke; tidningsoch andra utgifvare skola likasom andra medborgare vara underkastade den allmänna lagen allena. Offentlig embetsmän skola ej åta LR AM KO Sr BONES ELSA KO SRPeN