Aftonbladet – 22 maj 1869, sida 3

Lt docenten C. of Wirsen bär tidskrifter vunnit en medarbetare, hvars eleganta sti och flersidiga studier synas berättiga till d vackräste förhoppningar om ett verksamt oci ingripande författäreskap. Det fragment U: samhällsidealens historia han lerinat behandla: Thomas Mori Utopia och Campanellas sölstat, båda med sidoblickar på samtida läro! och idealstater af liknande art, en framställning, som jemte det rent litterär-historiska intresset erbjuder äfven en och annan å-propo: för tillfället. En af det moderna samhällslifvets egendomligaste och mest betydelsefulla företeelser, den stora titvandringen från Europa til andra verldsdelar, utgör föremålet för hr Alfthans uppsats, Folkvandringar i nutiden. Dett Fittnar särdeles förmånligt om förf:s förmåga att till en störfe krets sprida de dyrbara upplysningar den statistiska vetöhskapen ger vid handen, och särskildt om en stilistisk skicklighet, som är långt ifrån alldaglig. Äfven den kulturhistoriska delen af ämnet har med omsorg tagits i skärskådande. Det ej minst pikanta bidraget utgör uppsatsen Svenska akademien och svenska språket, i hvilken sigöaturen —Lr, en af våra skickligare yngre språkforskare, med talang och skärpa framhåller den försummelse svenska akademien utan tvifvel låtit komma. sig till läst i fråga om sitt kanske dyrbaraste och mest maktpåliggäöde värf, vården om vårt svenska modersmål, framför allt genonr det orimligt långa dröjsmålet med den ordbok, som allt ifrån hennes stiftelse utgjort ett ämne för öfverläggningaf och arbete. Författaren visar, huru törlamande och i alla hänseenden skadligt detta dröjsmål verkat, och hur, i följd deraf, språket ännu i dag lider af ett vacklande och et osäkerhet i alla riktningar, som dagligen blifva allt käntbarare.: Uppsatsen, äfven den i afseende på skrifsätt vittnande om en mer än vanlig framställningsåfva, utgör en särdeles kraftig väckelse i et föreliggande ämnet och skall säkert med nöje läsas af hvarje vän till vårt herrliga språk. Häftet utag. med en uppsats af: utgifvaren, 1 hvilket Han Hed arnledring af de-nya danska tidskrifterna Dansk Tidskrift för Kirliebg Folkeliv, Literatur -og Kunst samt For-Åde og Virkelighed, lemnar en kortfattad redogörelge för de nyaste faserna inom den danska filosofien, der för tättatande pågår en strid mellan å ena sidan prof. R. Nielseiö och hans anhängare, å andra pröf. Bröchner om de vigtigaste punkterna i den förres filosofiska System, framtiför allt hans stränga särskiljande at strö ög Videt: Såsom hågot särdeles betecknande fratikålles, ätt trots den gänska lifliga polemiken båda partierna, fen isynnerhet Nielsen, tortfarande på det skarpaste protestera mot den bekännelsetrogna kristendöimsuppfattningen, denna spekulation, som pbedårar de halfbildade indd dogmatiska talesätt och metafysiska tvetydigheter.; ilien I sjelfva verket, enligt Nielsens ord, hämmar och bortfuskar det andliga lifvet i nutiden. Detina senare strid; som oafbrutet fortgår, är af stor vigt äfven för Oss, då ju stroma ämne alltjemnt står på dagordningen äfven här. om ock måhända ej. fullt så påaktadt som i Danmark, der nationen redan sedan länge göhoit titmärkta tänkare och författare ryckts med i dessa lifsvigtiga och alla rörande frågor.