Aftonbladet – 12 maj 1869, sida 3

)TE PETE annen RIKSDAGEN. Måndagens aftonsammanträde. Första kammaren. Kammaren sysselsatte sig under första delen af dettas sammanträde med bankoutskottets betänkande ner 12, deri utskottet, bland annat, yttrat sig rörande : ifrågasatt minskning i kreditivet till Manutakiurdiskonien. Uti en vid denna Riksdag väckt motion hade hr Wijk föreslagit, att detta kreditiv, som vid förra Riksdagen minskades med 250,000 rdr och nu utgår med 2 millioner, måtte under år 1870 ytterligare nedsättas och bestämmas till 1,500,000 rdr. Utskottet hade deremot gått en medelvåg och tillstyrkt kreditivets bestämmande till 1,730,000 rdr. I öfrigt föreslog utskottet, att riksbanken må tillsodonjuta 4 proc. ränta å de summor, som på kreditivet komma att uttagas, att fullmäktige i riksbanken, om sådant med afseende å riksbankens säkerhet kan Sms erforderligt, må förklaras berättigade att kreditivet eller någon del deraf uppsäga, samt att kommerskollegium i sådant fall skulle vara Törpligtadt att, efter nio månaders förlöpp och sedan derom sex veckor förut blifvit tillsagdt, till riksbanken återbetala hvad som å kreditivet blifvit Iyfradt. Mot den af utskottet föreslagna nedsättning uppträdde grefve Manderström, frih. A. C. Raab, grefve C, G. Mörner, hrr Reutersvärd, Nordström och Scharlom, . hvilka ingalunda kunde finna denna åtgärd påkallad ur synpunkten af bankers eget intveske, då döremot ostridigt vore, att kreditivet till hela sin storlek vore välbehöfligt för upphjelpande af de tynande näringarne. Då ständig klagan förspörjes, syntes det som om bankontskottet nu föreslagit ett mer än tvetydigt botemedel mob det onda, ett botemedel, som mycket påminde om vissa Jäkare, hvilka söka bota anemi, eller blodlöshet, medelst åderlåtning. Dessa talare ville ingalunda medverka till eti beslat, som otvifyelaktigt komme ait tydas derhän, som om Riksdagen ville undandraga industrien allt hägn och skydd, samt yrkåde derför, att kreditivet måtte bibehållas oförändradt. För bifall till den föreslagna nedsättningen såsom en nödvändig konseqvens af förra riksdagens beslut i samma riktning yttrade sig åter hr J. J. Ekman, frih, von Schwerin samt brr Ekenman och Wallenberg under antydan ej mindre om oegentligbeten deraf, att riksbanken utiemnär kreditiv 4 så stort belapp till ett civilt embetsverk, för ajt derifrån utlånas, än äfven om behofvet, med afseende å detta embetsverks ifrågasatta re: organisation, af detsammas befriande från bankbestyr. I öfrigt erinrades om att fråga ej vore att undahdråga industriidkare tillfälle till låneunderstöd utan att hänvisa dem till den rätta sen, der sådana lån bör sökas, det är riksbanken. Efter afslutad diskussion beslötstmed 47 röster mot 38, att kreditivet skall under 1870 utgå med oförändradt belopp, eller 2 millioner riksdaler. Vidare hade utskottet föreslagit, att det kreditiv, som fullmätige i jernkontoret (8 at år 1870 disponera, må nedsättas från 900,000 till 750,000 rdr, men denna utskottets hemställan blef på yrkahde åf hrr Troilius, C. Ekman och Nordström afslagen af Kammaren, so beslöt, att detta kreditiv skall jemväl instundande år utgå med oförminskadt belopp eller 900,000 rdr. Utskottets öfriga hemställanden blefvo af Kammaren godkända. Vidare godkändes bankoutskottets memorial n:r 14 med förslag till instruktion för nästkommande Riksdags bankoutskott. om Friherre Nordenfalk påyrkade den ändring i denva instruktions 1:a , att i stället för orden; den under föregående året upplupna bankqvinsten skulle inflyta orden: den under föregående år upplupna bankovinsten.. Detta frih. Nordenfalks yrkande blef dock med 59 röster mot 16 afMlaget. af Kammaren, som godkände :n oförändrad. Slutligen föredrogs Ionstitutionsutskottets utlåtande nr 14 med förslag till