Aftonbladet – 8 maj 1869, sida 3

0 VILSLAMUTRIUCL, HUUI al al NUYRSL PpECyUlig vigt vid jemförelsen mellan de svenska stambanorna och det öfriga Europas jernvöJgar, är klimatet. Verkan häraf låter märkbart känna sig i många riktningar, såsom t. ex. med afseende å vidmakthållandet af jernvägens öfverbyggnad, materielens slitning, kostnaderna för uppvärmning af stationsoch andra tjenstelokaler o. s. v., men isynnerhet med: afseende å ntgifterna för snöplogning och skottning, hvilka exempelvis uuder 1867 ensamt uppgingo till nära två procent af hela utgiftssumman. Sådana utgifter vet man knappast af annåt än undantagsvis i andra länder, än Norge och Ryssland. En vigtig fråga är huru mycket betaldt en jernväg erhåller för sina transporter. I detta afseende upplyser styrelsen, att hvad särskildt beträffar de utländska jernvägar, med hvilka de svenska stambanorna på grund af lika trafikförhållanden äro jemförbara, bruttoinkomsten pr centnermil är högre än å stambanorna och att de flesta äfven hafva en högre medelsiffra för personmilen. Isammanhang härmed erivrar styrelsen om det förhållande, att våra stambanor hafva att utstå en betydande konkurrens med en stor del af landets förnämsta vattenkommunikationer och att den nödgat till icke obetydliga nedsättningar i fraktafgilt för gods, en omständigbet, som i sin mån bidrager till att förringa inkomsterna. För att möjliggöra en jemförelse mellan utgifternas för drift och undcrhåll förhållande till bruttoinkomsterna vid samtliga Europas Jjernvägar, meddelar styrelsen en tabell, i hvilken jernvägarne, efter bruttoinkomsten pr svensk banmil, äro uppställda i vissa grupper, såunda: ij a) Med bruttoinkomst af 400,000 rår eller deröfver pr svensk mil — 29 banor 1) med centen medeltal ...... FEN SES FRLCRANRAEN 43,1. b) Med bruttoinkomst mellan 3 och 400;000 rdr pr sv. mil — 30 banor 1391,8 — utgiftsprocent i medeltal............... isen 452. c) Med dito mellan 2 och 300,000 rdr — 45 . banor 13789 mil —— utgiftsprocent medeltal.......:s.ssortresserinsrsrr ever rnnnr rr särar 46,2. 4) Med dito mellan 150 och 200,000 rår — 33 banor 958,0 mil — utgiftsprocent 50,3. e) Med dito mellan 100 och 150,000 rår — 55 banor — 1164,3 mil — utgiftsprocent 56,0. f) Med dito mellan 75 och 100000 rdr — 21 banor 416,3 mil — utgifteprocent 60,3. g) Med dito mellan 50 och 75,000 rdr — 31 banor2) — 396 mil — utgiftsprocent... 7180. h) Med dito under 50,000 sår — 23 banor 9IL9 mil — utgiftsprocent.................. 88,5. Af denna tabell bekräftas den allmänna regeln, att ju större bruttoinkomsten är å en jernväg, desto mindre är dess utgiftsprocent. Men deraf visar sig äfven, att då jemförelse skall anställas mellan olika jernvägars utt giftsprocenter, för att få utrönt huru med bruttoinkomsten hushållats, så är nödvändigt, om ej jemförelsen skall blifva vilseledande, att denna inskränkes till de banor, som hafva ungefärligen lika höga bruttoinkomster för samma längdenhet. Styrelsen framställer derefter den frågan: Kan man af det förhållande mellan inkomster och utgifter, som är för handen vid de svenska stambanorna, med fog göra den slutsatsen, att nödig sparsamhet med bruttoinkomsterna icke iakttagits? För besvarande af denna fråga är en jemförelse nödig mellan förhållandet vid de svenska stambanorna, hvilkas bruttoinkomster röra sig omkring 60,000 rår pr mil och den grupp af utländska jernvägar, som hår ungefärligen samma bruttoinkomster, eller gruppen g) i ofvanarförda tabell, och nämnde grupp innehåller icke mindre än 31 banor, bland hvilka snart sagdt hvarje land inom Europa är representeradt; och haren wåmmanräknad längd, fyra gånger så etor som våra stambanors. Då lyder svaret sålunda: Vid de utländska jernvägar, hviika i förevarande fail äro med de svenska jemförbara, uppgå utgifterna för drift och underhåll i medeltal till 78 procent of bruttoinkomsternå, under det att del svenska stambanornas utgifter varit endast om-1 kring 60 procent af inkomsterna, således ett ganska tillfredsställande resultat. : Men styrelsen underkastar sig en annan. jeräförelse, ändå fördelaktigare tör de utländska banornpa, nemligen om jemförelsen utsträckes äfven till. gruppen f) — d. v. s. den som har bruttoinkomster mellan 75 och 100;000 rdr. Tager man då medeltalet af båda grupperna; så kommer man till det resultat, att af de sjutiotvå europeiska jernväsar, med afseende å hvilka en jemförelse af frågavarande slag är berättigad och hvilka representera en sammanräknad banlängd af mer än 800 sv. mil, utgifterna för drift och underhåll uppgå i medeltal till:69 procent eller 9 procent mera än vid de svenska stambanorna. Derefter ingår styrelsen i en omständlig utredving af den vigtiga frågan, huruvida hon tillbörligen sträfvar till det önskvärda målet, att våra stambanor må i afseende på utgiftsprocenten kunna ställas vid sidan af de utländska jernvägar, som uppvisa de vackraste resultaten, och som för öfrigt äre i för handen varande fall jemförbara med de svenska. Denna utredning, som är grundad på en mängd konstaterade fakta, är alltför vidlyftig att här kunna intagas, men vi anse oss böra omnämna, att den lemnar ett för hushållningen vid de svenska stambanorna särieles tillfredsställande resultat. Vi anse oss lock böra anföra hvad styrelsen meddelat rörande två af de engelska banor, som i den emförande gruppen blifvit upptagna, enär ieraf vi ar sig huru många olika omständigeter inverka på trafikrörelsen. Ifrågavarande banor äro Great North of Scotland 13,5 sv. mil och utgiftsprocenten 55, samt ;Irish-North-Western 29,3 sv. mil och utsiftsprocenten 56. Den förstoämnda banan har haft omkring 2000 och den senare omkring 4000 rdr mera bruttoinkomst pr svenska mil än våra stamanor. Vid de begge banorna finnas två utviftsposter, som icke hafva sin motsvarighet 108 Oss, nemligen rates and taxes och Government duty, hvaremot vid dessa vägar en annan utgiftspost, som hos oss uppgår till cke obetydliga summor, nemligen underhållet vf stängsel. När man härtill tager i betrakande att utgifterna för snöskottning, som hos De länder, hvari dessa banor äro belägna, uppgifvas, men förbigås hör, i 1557,9 svenska mils längd — utgiftsproY Nemlisen 9 encelaska 2 oakateka 4 irländalka 4 7 jord FA TÅ CA FA tta on RR