Aftonbladet – 8 maj 1869, sida 3

En särdeles upplysande promemoria. En sådan ställd till hr civilministern har för någon tid sedan blifvit afgifven angående förhållandet emellan inkomster och utgifter vid statens jernvägstrafik. Då denna promemoria, som tryckt utdelats i Riksdagen, innehåller en mängd intressanta upplysningar, så anse vi oss böra i korthet redogöra för de märkligaste. FS Senaste Riksdag aflät en und. skrifvelse, hvilken afsåg betydligare inskränkningar, såväl i antalet af den vid statens jernvägstrafik anställda personal, som i de till denna personal utgående aflöningsförmåner. I anledning häraf redogjorde trafikstyrelsen i und. 1.emorial af den 31 sistlidne December för orsakerna dertill att personalen å en jernväg med svag träfikrörelse alltid måste förefalla jemförelsevis talrik och kostsam. Tillika antydde styrelsen såväl de inskränkniögar Kon med afseende ä banbevakningspersonalen alltsedan 1864 efter hand vidtagit, som ock den minskning i personalen för öfrigt, som enligt styrelsens åsigt möjligen kan ifrågakomma, eller redan blifvit vidtagen. I den ofvannämnda skrifvelsen från Riksdagen äro, besynnerligt nog, inga motiv anförda, hvarpå den und. framställningen grundar sig, ehuru denna onekligen innefattar anmärkningar af den allvarsammasteart. Styrelsen har derföre ansett sig böra studera samma Riksdags protokoll och har kommit till den uppfattning att frågans utgång egentligen berott på en hos de flesta af landets representanter rådande föreställning att utgifterna vid statens jernvägstrafik i allmänhet äro för höga, och till denna åsigt ha de kommit af de uppgifter som under diskussionerna lemnats och de jemförelser som anställts mellan olika jernvägars hushållning. Styrelsen har låtit sig angeläget vara att lemna materialier till exakta jemförelser. Dervid äro några omständigheter företrädesvis af vigt, då det gäller frågan om utgifternas för drift och underhåll förhållande till bruttoinkomsterna. Utan kännedom om dessa omständigheter, är det nästan omöjligt att bilda sig ett omdöme angående den betydelse man bör egna utgiftsprocenten, och derföre har en berömd fransk författare F. Jacqmin i: sitt ypperliga verk De VFexploitation des chemins de fer sammanfattat dessa omständigheter i följande bufvudsakliga, nemligen de som hafva afseende på jernvägens lutningsoch krökningsförhållanden, samt de som angå förhandenvarande trafikbehofs tillgodoseende och i samband dermed vilkoren Tör tåganordningarna. Hvad nu först beträffar lutningsoch krökningsförhållandena, så äro dessa beroende af landets topografiska beskaffenhet. Men nu är fallet att de nptländska jernvägar, som i detta hänseende hafva samma svårigheter att bekämpa som de svenska, äro få, och de, som hafva större svårigheter, höra till undantagen. Jemföras de svenska stambanorna. med Iuropas samtliga jernvägar, så är det klart att ett uteslutande af ifrågavarande förhållanden måste verka till förmån för de utländska jernvägarne. Men styrelsen anser sig dock kunna lemna dessa förhållanden åsido, och sådant vittnar onekligen om liberalitet. Beträffande dernäst trafikbehofvens tillgodoseende och vilkören för tåganordningarne,