Aftonbladet – 8 maj 1869, sida 3

förändringarna icke skola medföra goda följde Man borde vänta något innan så vigtiba ändri gar vidtoges, på det icke grundlagen måtte b föremål för missaktning i landets ögon genoi för täta förändringar. Hr Staaff. Då motionen afsett att närma d båda Kamrarnes natur, eller att borttaga en stc del af deras olika karakter, så hade utskottet rä i att säga, att förslaget till en så genomgripand förändring blifvit väckt för tidigt efter den ny grundlagens införande. Man borde väl åtminston pröfva den under några riksdagsperioder, inna man antoge en förändring, som i sjelfva verke komme att göra de båda Kamrarne likställda. H Hierta borde icke beklaga sig öfver för knapp händig behandling, han som fått sin nyss föredragn motion af utskottet så grundligt vederlagd. Samm tal. borde icke heller finna 9 år för Första kammaren ledamöter utgöra för lång period, ty om tal. ick -I mindes orätt, hade hr Hiertas egen riksdagsperiot Jräckt ifrån 1823. Ingen fara förefunnes helle deraf, att de skulle bli för gamla, ty man had Isett personer, hvilka ganska länge bivistat Riksda garne, på gamla dagar deltaga deri med lika stark: krafter och lika stor arbetsförmåga; och det vor icke skäl för Riksdagen att afhända sig dem. Skullc de verkligen bli oförmögna till riksdagskallets be höriga skötande, kunde man antaga att de afsade sig detsamma. Mehemed Ali höll ännu vid 90 års ålder regeringstyglarne i sin band och ingen kunde dervid klaga öfver brist på kraft. Hr Siljeström. Motionären hade angifvit ett så godt ingångsspråk, att tal. icke behöfde bli vidlyttig. Af imtet blir intet; det var den satsen utskottet i förevarande fall tillämpat. Denna gång måste tal. uppträda såsom försvarare för det konservativa. Hvad anginge utskottets påstående att motionen blifvit för tidigt väckt, så hyste tal. visserligen ej så stor vördnad för grundlagen som somliga, hvilka knappt våga röra dervid; men i detta fall vore ett vidrörande betänkligt; och det utgjorde ett bevis på för långt drifven oro attnu genast, så kort tid efter dess antagande, vilja rubba ess grundvalar. När den tid inträder, då detta kan ske vore ej möjligt att säga, men icke borde det förekomma under den första trefreperioden, så mycket hellre som de nuvarande riksdagsmännen kunde antagas ick vara valda för detta ändamål. Tal. ingick derefter i ett skärskådande af de särskilda föreslagna förändringarne, hvilka tal. icke ann tillfredsställande i allmänhet, åtminstone icke för närvarande. — Då utskottet sagt, att motionärens skäl varit af beskaffenhet att icke böra till vederläggning af utskottet upptagas,. så hade utskottet syftat på, att hans skäl bestått i kritik öfver Riksdagens verksamhet. Så befogad också en kritik i detta fall vore från dem, söm stå utom Riksdagen, ansåg tal. den icke böra förekomma inom Riksdagen. Der borde man åtminstone antaga, att hvar och en riksdagsman är lika fosterJändskt sinnad, utan afseende på de olika beslut, som fattas i hvarjehanda frågor. Åtminstone vore denna kritik icke egnad att befrämja den enighet, sämja och kärlek, om hvilka svenska församlingen söndagligen i kyrkobönen för Riksdagen beder, ntan svarare mötsatsen af den välfärd, frid och lycksalighet för fåderneslandet, som af dess förhandlingar kunde och borde blifva en frukt. Tal. ville ej uppträda såsom loftalare öfver Riks-dagen, men en sak ville han dock fästa uppmärksamheten på, att om ock de positiva lagförändringarne efter den nya Riksdagsordningens införande ej varit många, så hade dock en sak blifvit uträttad, nemligen att representationen häfdat-sin politiska ställning; och. denna dess intagna ställning vore så vigtig, att svenska folket väl ej hade skälig anledning till missnöje med den nyligen vidtagna representationsförändringen. Hr C. Ifvarsson ansåg det icke vara grundlagsenligt att nu antaga motionen, blott på en lösligt framkastad anhållan derom. För öfrigt ville tal. icke förneka behöfligheten af en förändring framdeles. Redan nu hade en af grundvalarne för den nya riksdagsordningen förändrat sig, nemligen taxeringsvärdet. Om detta fortfore att sjunka såsom hittills skett, torde det väl blifva nödvändigt att nedsätta census för Första kammarens ledamöter, på det icke alltför få skulle blifva valbara. För närvarande vore emellertid ingenting annat att åtgöra än bifalla utskottets hemställan. Efter slutad diskussion begärde hr Jöns Pehrsson votering om hvardera af motionens yrkanden särskildt, men då detta icke kunde beviljas, afstod han från detta yrkande, hvarefter utskottets hemställan bifölls. Vidare bifölls bankoutskottets memorial n:r 10, med förslag till ändringar i 1:sta, 2:dra oth 3:dje artiklarne af bankoreglementet. Förslaget antogs i sin helhet oförändradt, utom 9 :s 2:dra moment, I hvilket den förändringen, på yrkande af hr Agardh, vidtogs, att i stället för orden eller i följd af erhållet utbetalningsuppdrag sattes: eller senom uppdrag till utbetalning på annåt sätt. Likaledes biföllsutskottets i utlåtandet n:r 11 framställda förslag, att diskontkontörets fordran hos enkan A.. M. OC. Karlholm. måtte eftergifvas och ur diskontkontorets räkenskaper afskrifvas. Redogörelsen för diskussionen om särskild beskattning af hvitbetssockerfabrikationen, måste vi uppskjuta. re te Fre rt fee