Aftonbladet – 7 maj 1869, sida 2

Laga äfven ett kort lån, och att det ickelärer se någon svårighet att infria detsamma dan genom jernvägsanläggningen och en till ljd af densamma utvidgad kolbrytning hela affären kommit i en helt annan ställning än för närvarande. Med afseende åter å svärigheten att ionan samtliga obligationerna blitvit utsålda, bestämma verkliga kostnaden för ett af riksgäldskontoret upptaget amorteringslån, i fall ett sådant ifrågakommer, kunde till äfventyrs bolaget tillförbindas att reservationsvis verkställa några större inbetalningar, intill dess, då lånet blifvit utsåldt, annuitetens belopp kunde definitivt regleras. Anser representationen föröfrigt att detta förslag, som afser tillgodogörandet af i landets sköte nedlagda rikedomar, förtjenar att med statens kredit understödjas, så synas alltså utvägar icke saknas att öfvervinna de svårigheter. som ordalagen i beslutet kunna föranleda vid låneaftalets afslutande. En tredje gemensam votering kommer att afgöra, om Riksdagen skall bifalla eller afslö K. Mits proposition om anstånd med inbetalningen af annuiteterna för åren 1868, 186t och 1870 å det till Ystad —Eslöfs-banan be: viljade lån. Vi tro för vår del, att ju störr omfattning de låneförsträckningar, som stater beviljat till enskilda företag, på senare årer tagit, desto vigtigare är det att staten hålle nde på uppfyllandet af de vid beviljande fästade vilkor. Det skall eljest snart nof icke blifva någon gräns för anspråken på ef tergifter, och den föreställning skall åter börjå utbreda sig, att man gerna kani förhålland till staten ikläda sig hvilka förbindelser son helst, då man ja alltid kan hoppas få den efterskänkta. Vi anse det således gansk: betänkligt att nu med afseende å Ystads banan gifva ett prejudikat på att eftergifte af Riksdagen medgifvas.