Aftonbladet – 7 maj 1869, sida 2

Frågan om beskattning å hvitbetsockertillverkningen afgjordes i onsdags afton af Första kammaren, som med 51 röster mot 41 fattade enahanda beslut, som Andra kammaren redan på f. m. hade fattat, d. v. s. biföll bevillningsutskottets förslag. Sålunda har Riksdagen nu rörande denna vigtiga angelägenhet beslutit: 1:0 att tillverkningen af hvitbetssocker inom landet skall åläggas särskild beskattning i förhållande till införselstullen å utländskt råsocker; 2:0 att undantag från denna bestämmelse medifves sålunda: att nämnda tillverkning får skatteFritt bedrifvas till den 1 Juli 1873; att från och med den 1 Juli 1873 till den 1 Juli 1876 tillverkningen endast ålägges en skatt, motsvarande !, (0,2), från och med den 1 Juli 1876 till den -1 Juli 1879 2; (0,4), fråt och med den 1 Juli 1879 till den 1 Juli 1882 2; (0,6) samt från och med den: 1 Juli 1882 till den 1 Juli 1885 , (0,6), allt af vid dessa tider gällande tullsats å utländskt rå-j socker af mörkare färg än JM 198 af den i verlds-:; handeln gällande holländska standard; 3:0 att den beskattningspligtiga sockerqvantiteten bestämmes på det sätt, att sedan den til kerberedning atsedda hvitbetssaft blifvit u och dess specifika vigt utrönt medelst densimeter. afkomsten i socker för hvarje 100 kannor saft och hvarje grad af densimetern vid en tempera-! tur af 4 15 grader Celsius beräknas till 9239,.,,! TE; samt i 4:0 att hos K. M:t i und. anbålla, att K. M:t i täcktes dels utfärda allmän författning i öfverensstämmelse med förestående beslut, dels ock :i låta utarbeta och för nätsa riksdag framlägga förslag till de reglementariska stadganden; hvilka i och för tillämpningen af och kontrollen öfver den. föreslagna beskattningen anses erforderliga. Det lider icke något tvifvel att ett högt premium blifvit genom dessa bestämmelser beviljadt hvitbetsockerfabrikationen och att isynnerket en Oskälig vinst på det allmännas bekostnad derigenom tillskyndas den redan för längesedan i full verksamhet varande Landskrona-fabriken; men då man tager i betraktande de svårigheter, som mött erkännandet af dengrundsatsen, att tillverkningen af hvitbetssocker borde underkastas en beskattning i förhållande till tul-len å råsocker, så måste man med särdeles fägnad se, att ett Riksdagens beslut i ämnet nu kunnat komma till stånd och att åtminstone en gräns blifvit satt för den tid, under hvilken den konsumerande allmänheten skall nödgas se de afgifter, som den erlägger för att fylla statsbehofven, i stället komma några enskilda fabrikanter tillgodo. Den invändning har blifvit gjord, att ett så långt i framtiden ingripande beslut ej kan anses bindande, då det icke kan förhindra kommande Riksdagar att deri göra föräudringar. Formel rätt dertill ega visserligen: också blifvande Riksdagar, men det tord härvid ej heller böra förbises, att om fabri: ker under tiden yerkligen uppstå, beslute måste anses beröra tredje mans rätt på så-: dant sätt, att man icke gerna skall kunna : ifrågasätta rubbning af detsamma Vi omförmälde redan i lördagsbladet, att under förhandlingarne i Första kammaren j fiera olika beslut hade blifvit framställda: De, som slutligen vidhöllös och kommo under omprötning, voro: grefve C. G. Mörners, att! Riksdagen skulle besluta skattefrihet till 1875 och hos K. M:t begära utfärdande af kun-j görelse derom samt framläggande för Riksdagen af förslag om sättet för tillverkningens beskattning sedermera; grefve Henning Hamiltons, att Riksdagen skulle uttrycka såsom sin åsigt att tillverkningen borde vara skattefri till I Juli 1873, samt i skrifvelse hos K. M:t begära förslag vid 1872 års Riksdag om dess beskattande efter frihetsårens slut, samt; slutligen, frih. A. OC. Raabs förslag om bifall till utskottets förslag med uteslutning af 3 punkten. I den första votering, som anställdes, blef med 51 öster detta sista förslag antaget till kontraproposition mot 39 som afgåfvos för grefve Mörners förslag. I hufvudvoteringen segrade sedermera utskottets förslag med 51 röster mot 41. Bland åtskilliga frågor af mindre vigt, som för öfrigt afgjordes i onsdagens aftonplena, nämna vi här att Andra kammaren dels genomgick utlåtandet om arvoden åt Riksdagens kanslier och dervid efter vidlyftiga debatter och voteringar biföll hvad utskottet föreslagit, med undantag deraf, att arvodet för försvarsutskottets sekreterare nedsattes från 400 till 300 rdr i månad, och att gratifikationen till statskommissarien B. Johansson nedsattes från 1000 rdr till 750 rdr, dels att Kammaren biföll framställningen om kommendörkapten Kafles befrielse från ersättningsskyildighet för korvetten Orädds förolyckande, hvilket förut blifvit af Första kammaren medgifvet. I dag hafva Kamrarne behandlat förslaget till utgiftsstat för jernvägstrafiken. Den Första har bifallit statsutskottets förslag, med den förändring, att, i stället för de föreslagna distriktschefslönerna, anvisats, på sätt K. M:t begärt, 15,000 rdr till linieförvaltningens öfvervakande intill dess definitivt beslut om sättet derför blifvit fattadt. Kammaren har dessutom med 43 röster mot 42 bestämt, att staten fastställes blott för 1870. Andra kammaren har, i fråga om styrelsen,