Aftonbladet – 1 maj 1869, sida 3

Derefter föredrogs statsutskottets betänkande M 66. i anledning af väckta frågor dels om upp göreande af planer för framtids jernvägsanlägg ningar samt sättet för deras utförande, dels om om. beviljande af statsbidrag till dylika anlägg ningar. I första punkten hade utskottet hermställt at Riksdagen, med afslag å grefve Sparres motion i hvad den rörer dels det utaf honom före. gagna utsträckta system af ståtshanor, dels stats banornas byggande genom bolag mot godtgörelse i statsobligationer, måtte besluta, att såsom ståmbana, hvilken bör med statens medel bekostas antaga utom den redan vid 1862 1863 års Riks dag beslutna och till sin sträckning bestämda östra stambanan, äfven en stambana, utgående från Thureberg på Stockbholm—Upsala-banan och der. ifrån sträckande sig öfver Sevalla till Norbergs bergslag och vidare norrut öfver Daleltven i trak ten af Åvesta till Storvik på Geffe—Dala-banan. för att derifrån kunna, när statsmakterna sådant besluta, såsom statsbana fortsättas norrut i der riktning och med den spårvidd, som då kan varde bestämd. Diskussionen bärom sysselsatte kammaren den återstående delen af förmiddagens sammanträde och hann icke afslutas. Hr Lithner erhöll först ordet och utvecklade i ett längre anförande fördelarne af Upsala—Salg —Avesta—Storvik-linien framför den af utskottet föreslagna. Utan att utskottet låtsat derom, åtminstone icke i den s. k. klämmen, fore dess fö reslagna bana att betrakta såsom en ny stambana den vestra JA 2 eller den nordvestra, eller kvad den skulle kallas, ty den kunde aldrig få namn aj den norra. Då en bana, såsom den föreslagna bygges i ena kanten af det område, som alitid va rit ämnadt att genomskäras af en norpa stambana, så hade man tydligen afsett byggandet af en bana till, ehuru man ej tillstått det öppet. För sin del ansåg tal. statens tillgångar likväl icke medgifva byggandet af tvenne banor i denna trakt, hvilket väl vore att betrakta såsom statslyx, utan ansåg att blott en borde byggas och läggas så, att den gjorde den andra obehöflig. Tal. uttalade det allmänna omdömet öfver utskottets betänkande att det smakade allt för mycket äf benägenhet att tillgodose de enskilda intressena, för btet det allmännas. Hittills hade det betraktats såsom en gifven regel, att stumbanorna borde så utläggas, att de skulle komma de delar af landet till godo, hvilka förut saknade kommunikationer. Denna grundsats ha ie utskottet i f r-varande fall öfvergifvit och föreslagit att lägga en bana så nära Mälarens vatten, att, ehuru den skulle komma att genomskära en ganska , fruktbar — nejd, den Likväl derifrån skulle erhålla lika liten trafik som från en ödemark, emedan en stor del af banans område faller inom fiskarnesrike. Den af-tal förordade I banan skulle deremot icke behöftas med ett