Aftonbladet – 1 maj 1869, sida 3

tidigare ån som skett anmäla behofvet, då andra j behöfliga arbeten kunnat företagas och då handlingarne föröfrigt icke heller nu vore så fullständiga, att Riksdagen -kunde fästa något afseende dervid. Hrr Ekerot, Orre, Hedenberg. J. Erikzon från Jönköpings lån äfvensom hr Björck förordade iden kongl. propositionen, hvilken deremot mötte motstånd af hr Hierta. Propositionen remitterades ! naturligtvis till statsutskottet. Jernvägsfrågorna. Derefter. föredrogs statsutskottets utlåtande n:r 165, angående anslag till nordvestra stambanan, stationshus i Stockholm och om jernvägsmateriels användande endast af svensk tillverkning. 1 I första punkten bade utskottet hemställt, att t i Riksdagen måtte till fortsättande af arbetena å .Inordvestra stambanan mellan Carlstad och Arvika, för år 1870 till K. M:ts disposition anvisa ett anI slag af 3,100.000 rår. Öfver detta förslag fördes len temligen långvarig öfverläggning. Hr Myrtin föreslog, att Riksdagen måtte bifalla Olof Olssons motion om anvisande af 1 million rdr af ofvannämnda 3 millioner, att utgå redan under innevarande år. För detta yrkande yttrade sig vidare hrr Hedlund, Anders Eriksson, Nils Andersson i Bafvik, Olof Olsson, Hei dengren, statsrådet frib. af Ugglas, hrr P. OlsIson från Helsingborg, Anders Jonsson, Uhr, I Mannerskantz, Leffler, Medin, Berger och frih. Alströmer. De hufvudsakliga skäl som för denna åsigt anfördes, voro naturligtvis först och främst den herrskande nöden och arbetslösheten, som måste mana statsmakterna att tillse det offentliga arbeten blefve satta i verket, hvilka kunde lindra: nöden och på samma gång motverka den allt mera tilltagande emigrationen, som numera hade till! mål icke allenast Amerika, utan äfven norra Tyskland och Danmark. En sanning vore visserligen, att den ifrågavarande jernvägen skulle gå genom : trakter, som icke lidit så mycket som andra, ehuru likväl af flere talare vitsordades den ganska allvarsamma nöd, som herrsker i vissa delar af ! Wermland och isynverhet i Dalsland, men genom i de lättade kommunikationerna mötte det numera ingen svårighet för arbetare från de företrädesvis! nödlidande landsdelarne att infinna sig i den ort, der arbetet funnes att tillgå. Och det vore för öfrigt ingen obetydlig sak att kunna snart sagdt genast sysselsätta 2500 åa 3000 arbetare, isynnerhet som detta icke komme att rubba arbetsplanerna, och det begärda anslaget icke vore en förhöjning, utan blott förskott på ett kommande års anslag, således föga annat än en bokföringsåtgärd. Emot hr Myrtins förslag uppträdde hr Björck, med uttalande af den åsigten, att ett påskyndande af jernvägsbyggandet skulle minska statens kraft att fortsätta dem. Man borde draga lärdom af den erfarenhet man redan i detta känseende inhemtat, då efter de storartade ansträngningarne en afmattning för några år sedan inställde sig. Bäst vore att först göra upp en bestämd plan, och att sedan oförryckt följa den, och man hade de två senaste riksdagarne synts vara enig om att vi ej borde bygga för mer än 3 å 4 millioner, — ett system, som skulle hafva till följd, att man förmådde fortfara längre och erhölle fiera jernvägar. Om den begärda millionen beviljades, så betydde detta i sjelfva verket detsamma som att nästa år nödgas anslå 5 millioner rdr, enär man då skulle förebära att det ej ginge an att så hastigt förminska arbetskrafterna och banan dessutom snart vore färdig. Men då desåa 5 millioner sannolikt redan skulle komma att utgöra det normala årsanslaget, men talaren ansåg omkring 3 millioner vara det högsta, som årligen -borde till jernvägsbyggnader användas, så ville han äf detta Skäl afstyrka bifall-till br Myrting få Hrr Keij, Hierta, Ifvarsson och Åstrand anf att medlen helst borde användas i de mest nödl dande orttrna, isynnerhet som de arbetslösa i Wermland utom det ifrågavarande förhöjda anslaget erhölle tillfällen till arbetsförtjenst genom det af utskottet föreslagna äfvensom att nan aldrig komme till någon stadga i afseende på stats-: regleringen om jernvägsanslaget sålunda blefvej: olika det ena året mot det andra. Hr Siljeströ enade, att hr Mygtins förslag sku öregående Riksdag fattadt beslut, omständigheten att banan skulle blitidigare färdig icke utgjorde någon giltig grund, då utskottet : upplyst att den tiden icke skulle bli särdeles lång. Ett enaskildt bolag hade dessutom redan beslutit bygga en jernväg i Småland, mot 1 million rdrs anslag af staten, hvilka medel dock först behöfde utbetalas när jernvägen blefve färdig, och det vore desto större skäl att bevilja anhållan derom, som de arbetslöse inom nämnda provins derigenom l: kunde vinna sysselsättving. Hr Liss Olof Larsson hyste äfvenledes betänklighet mot br Myrtins för slag, emedan man icke borde upprhuntra den redan nu alltför stora benägenhet att icke bjelpa sig sjelf, utan vid nöd och ärbetslöshet ge-. nast ropa på staten; till hvilken benägenhet, liksom den nu rådande nöden staten sjelf i betydlig mån varit skulden derigenom att den under flere ä gaf alldeles för mycket arbete. Talaren såg äfven deri ett skäl till att icke forcera jernvägsyegandet, att all jernvägsmateriel numera kan tillverkas inom landet, blott man icke bygger i större skala än under de senaste åren Efter slutad diskussion angtälldes omröstning, som utföll med 85 röster för utskottets och 86 för br Myrtins ofvanberörda förslag. Vidare bifölls utskottets hemställan i 2:dra punkten derom, att 250,000 rdr af det i föregåenda punkt beviljade anslag må, om K. M:t så prötvar lämpligt, och mot vissa af K. M:t angifna vilkor, i bvilka en redaktionsförändring på grefve Posses : yrkande vidtogs, användas till understöd åt-det bolag, som kan komma att bildas för anläggande . af en jernväg från nordvestra stambanan förbi . Fryken till trakten af Dejefors. Vidare hade utskottet hemställt att. med antagande af utskottet erbjudande. ett belopp af 300,000 rdr måtte under innevarande år från bandelsoch sjöfartsfonden utgå till uppförande af stationshus jemte banhall för sammanbindningsbanan genom : Stockholm. På talmannens framställda proposition . bifölls detta förslag utan diskussion, men så snart beslutet härom blifvit med klubbslag fästadt, hördes hr Hierta brådskande begära ordet. Talman-: nen frågade, om hr Hierta anmält sig innan klubban föll, och då ljudliga nej-rop från flera ledamöter hördes, nöjde sig hr Hierta, som antagligen önskat diskutera det ifsågavarande förslaget, med att, under uttryck af munterhet från flera håll, i en kommande Riksdags åtönke anbefalla sin reservation, ang. nämnde summas beviljande till upprensande af farleden från Stockholms hamn till Östersjön genom det 8. k. Södra Staket. Slutligen biföllsäfvenledes utan diskussion utskottets afstyrkande af hr Jan Anderssons motion om meddelande af föreskrift ang. användande i främsta rummet af svensk jernvägsmateriel, sten-j kol och bränntorf. Derefter föredrogs statsutskottets betänkande M 66. i anledning af väckta frågor dels om uppgörande af planer för framtids jernvägsanläggningar samt sättet för deras utförande, dels om beviljande af statsbidrag till dylika anlägg