Aftonbladet – 26 april 1869, sida 2

Förhandlingarne om fattigvårdslagstiftningen hafva i Andra kammaren blifvit icke blott mycket vidlyftiga — hvilket var lät! att förutse — utan äfven antagit en ton af häftighet, af personlig bitterhet, som, dessbättre, är föga vanlig i våra riksdagsdebatter. Bitterheten har dock icke uppenbarat sig under den ganska lifliga striden om de principer som Kammarens tillfälliga utskott velat lägga till grund för fattigvärdslagstiftningen, utan framkallades den af de i utskottets motiver uttalade åsigter om orsakerna til fattigdomen. För att våra läsare skola fatta anledningen till den höga svallning, i hvilken passionerna råkade, och till de angrepp,som riktades mot utskottets ordförande, rektor A. W. Nilsson, som antogs vara författare til betänkandet, anse vi oss böra nämna, att utskottet väl medgifvit, att den nuvarande fattigvårdslagstiftningen lider äf svåra brister, som böra undanrödjas, men tillika förklarat sig anse, att det onda, som den tillväxande fattigvårdstungan utgör, ligger mycket djupare än att det snart skall kunna undanrödjas, äfven med den förträffligaste fattigvårdslagstiftning. — Utskottet anser, att om man vill med framgång motarbeta pauperismen, är det ej nog att med stora kostnader och uppoffringar, som dock ej förslå, angripa det onda, sedan det redan utvecklat sig, eller rikta sina bemödanden på blott symptomerna af denna samhällets ohelsa, utan man bör utröna dess anledningar och söka häfva sjukdomen i dess rot. Derföre har utskottet velat påpeka hvar, efter dess förmenande, den väsentligaste hjelpen är att söka. Med hänsyn härtill framhåller utskottet först och främst, att dels skattebördornas ojemna fördelning, dels den alltför stora del af det produktiva arbetets frukt, som tages i anspråk för en efter nutida förhållanden onödigt vidlyftig och kostsam statsförvaltning, utgöra en tung hämsko mot den uppblomstring af detta arbete, hvilken mer än något annat skulle afhjelpa en af pauperismens hufvudorsaker — nemligen näringslifvets svaga växtlighet och ringa kraft. I andra rummet eller kanske i jamnbredd med