Jernvägsfrågorna stå snart på Riksdagens dagordning. Säkert skola de denna gång icke aflöpa utan en allvarsam dust mellan de olika system, som blifvit ifrågasatta för jernvägsbyggnadernas fortsättning, mellan de olika sträckningar, som blifvit föreslagna, och mellan de olika statsekonomiska åsigter, som söka göra sig gälla. de i afseende å den omfattning, i hvilken staten bör för närvarande fullfölja egna eller understödja enskilda jernvägsföretag. Troligt är, att man gjort sitt bästa för att åt hvarje af de förslag eller åsigter, som! blifvit framställda, förvärfva så många anängare som möjligt inom repri i h det kan således synas temligen djerft att förutsätta, att uppmärksamhet och deltagande ännu skulle kunna vinnas för ett splitternytt, i ellofte timman framträdande, jernvägsprojekt. Emellertid erfara vi, att man verkligen i dessa dagar på allvar bragt å bane ctt alldeles nytt förslag, såsom det vill synas, med anspråk på att skyndsamt vinna afseende, och måhända icke saknande allt skäl att hoppas på framgång. Det är också ett par omständigheter förbundna med det nya förslaget, hvilka torde kunna anses ganska tilltalande och vara egnade att gifva stöd åt förhoppningarne att detsamma skall kunna lyckas att ådraga sig uppmärksamhet och möjligen äfven vinna framgång. Den ena omständigheten är, att banan i sin helhet genomlöper de trakter, som varit svårast hemsökta af förlidet års missväxt och hvilka derföre nu, nästan ovilkorligen påkalla några särskilda mått och steg för lindrande af den der rådande svåra nöden, den andra är, att den ifrågasatta anläggningen skulle kunna utföras till ett så billigt pris, att någonting dermed jemförligt förut icke förekommit här i landet. Till dessa båda omständigheter kan läggas en tredje, den nemligen, att den ifrågasatta banan skulle genomlöpa en trakt, hvars naturförhållanden och industriella verksamhet öra det temligen säkert, att anläggningen skulle synnerligen väl bära sig, på samma gång den skulle i hög grad befordra ortens utveckling. Det är förslaget rörande en jernvägsanläggniog genom Tabergs bergslag, som vi här åsyfta. Vi ha förut omtalt att frågan härom blifvit bragt å bane vid ett möte i Jönköping den 16 nästlidne Mars. De för nödens afbjelpande och ortens förkofran nitälskande män, som väckt frågan till lif, hafva lyckats genom biträde af för saken intresserade ivgeniörer att på den sedan nämnde dag förflatna korta tiden åstadkomma den för planens bedömande och utförande erforderliga undersökningen, och den 16 i denna månad har bestyrelsens ordförande, häradshöfding Ekenman, till K. M:t ingifvit kostnadsförslag, planoch profilkartor samt ansökan om proposition till Riksdagen, att bevilja understöd för utförande af arbetet, hvilket i sådant fall redan innevarande sommar skall börjas. Af kostnadsförslaget hafva vi inhemtat, att vägsträckningen, utgående från Wernamo köping och anknytande sig till södra stambanan vid Tenhults station, med en särskild grenbana till det på jernmalm outtömliga Taberg, utgör i längd 7 mil 5300 fot; att banan skall beröra nästan alla i Lagaådalen och dalområdet befintliga masugnar och jernförädlingsverk; att dess spårvidd blifver 3:. fot samt att med hänseende till ovanligt gynnsamma terrängförhållanden och beräkning af endast anspråkslösa, men ändock ändamålsenliga byggnader, kostnadsbeloppet, deruti inbegripna hela rörliga materieien, elektrisk telegrafledning, inventarier för trafiken samt jordlösen, uppgår till endast 1,128,500 rdr eller föga öfver 155,000 rdr pr banmil. Man är allmänt ense derom, att det unåerstöd, hvarmed staten måste mellankomma vid kalamiteteter, sådana som hungersnöden Sn Ape me STRESSA EKA EIS