Aftonbladet – 23 april 1869, sida 2

STOCKHOLM den 23 April, Ytterligare om Tryckfrihetslagstiftningen. u Utom de af hrr Hallenborg och Hedlund väckta mötioner har äfven ett särskildt förslag biifvit utarbetadt och till konstitutionsutskottet ingifvet af en ledamot i nämnda utskott, hvilket förstag för någon tid sedan offentliggjordes i tidningen Stockholmspösten. Betrakta vi dessa förslag i sin helhet, så anse vi det sistnämnda ha väsentliga företräden framför !de båda förra. Det sammanställer nemligen i allmänhet på ett redigt och öfverskådligt sätt de bestämmelser, som finnas i vår nuvarande tryckfrihetsförordning, med en och annan förenkling och förbättring, t. ex. den att förseelser mot de s. k. ordnivgsföreskrifterna (utsättande af boktryckares namn och tryckningsort, aflemnande af vederbörande exemplar o. s.v.) icke skola, såsom nu är stadgadt, afdömas af justitiestatsministern, utan vid laga domstol, samt att i ötverensstämmelse med danska tryckfrihetslagen bland tryckfrihetsbrotten uttryckligen är nämndt coffentliggörande i tryck af hvad förhållanden inom privatlifvet angår, hvarigenom hemmets helgd kränkes och smädliga hänsyftningar framkastas. Men det egentligen nya, som förslaget innehåller utgöres af b:stämmelserna rörande ansvarigheten och juryns sammansättning och i afseende på dessa båda kinkiga punkter, hvilka i sjelfva verket ensamt föranledt hela talet om nödvändigheten af förändringar, visar det sig åter, att det är vida lättare att klandra och beklaga sig öfver de nuvarande stadgandena, än att föreslå någonting annat som är fullt antagligt. De paragrafer i detta, förslag, hvilka röra ! ansvarigheten, äro af följande lydelse: ) 13. För tryckfrihetsförbrytelse skall i första ! hand boktryckaren ställas till ansvar, med rätt för 4 LA 0 0 FD honom att leda ansvaret ifrån sig på den, som hos honom skriftens tryckning bestält, hvilken å sin sida stånde ansvaret, så framt han ej kan styrka att han endast varit förläggare, och bevisa hvem som i egenskap af författare eller utgifvare under författareansvar är till förbrytelsen skyldig. För i serie eller fortgående nummerföljd, under samma titel, fortlöpande arbeten, i hvilka uppsatser af flere särski da kriftställare inflyta, ansvare den, som öfver utgifvandet utöfvar den närmaste tillsynen. Äro utgifvarne flere, må de sins emellan utse en att bära ansvaret, med vilkor att denne fortfarande utöfvar bestämmanderätten öfver hvad som i arbetet eller samlingen skall inflyta, och är berättigad att uti framställningen i öfrigt göra de ändringar han för undvikande af förbrytelser mot denna lag, finner erforderliga. Falska uppgifter om utgifvare eller författare straffas enligt hvad i allmän lag stadgas om be-l. drägeri. Saknar skrift eller framställning, som brottslig finnes, åsatt boktryckarens namn och tryckort, eller äro de oriktigt uppgifna, ansvare den eller de personer, som med spridningen tagit befattning, intill dess att rätta utgifvaren, eller i hans ställe boktryckaren, blifver känd. 14. Utgifvare af skrift, antingen han den författat, eller eljest annan mans arbete eller offentliga handlingar eller öfversättning af utländsk mans skrift till trycket befordrat, ege, om han så önskar, att, såvidt arbetet ej åtalas, förblifva okänd. Boktryckare, som det utom vid åtal mot utgifvarens vilja uppenbarar, böte 200 rdr. Hvilken som å tryckt arbete oriktigt författareeller utgifvarenamn utsätter, straffes såsom för bedrägerii allmän lag är stadgadt. Diktadt namn, eller pseudonym, vare ej förbjudet att å titelblad utsättas, så framt icke någon verklig person dermed betecknas, Dock må förut brukade författaresignaturer ej begagnas, vid samma ansvar som för uppgifvande af oriktigt namn. 15. Angående medbrottslighet i tryckfrihetsförbrytelser gälle, med iakttagande af bestämmelserna i denna förordning, hvad uti allmän lag om delaktighet i brott är stadgadt; dock må såsom allmän regel gälla, att boktryckare, bokhandlare och andra, som utbreda tryckta arbeten, icke i och för sådan befattning äro ansvarige för samma arbetens innehåll. Vi återfinna sålunda äfven uti detta förslag den splittring af det juridiska ansvaret, som vi på förut anförda skäl anse vara så vådlig, såsom å ena sidan föranledande en mängd trakasserier och inqvisitoriska undersökningar, å denandra varande menligför tryckfrihetens rätta bruk. Bestämmelsen om ansvar för delaktighet i pressförbrytelser skulle kunna öppna fältet för de förhatligaste undersökningar och det olidligaste intrång på den periodiska pressens frihet. Genom alla dessa olägenheter skulle man icke ens köpa vissheten derom, att ansvaringar icke mera kunde begagnas, ty ingenting är som hindrar, att den som bevisligen hos en boktryckare beställt en skrift eller förklarat sig öfver dess utgifvande ha närmaste tillsyn, dermed i sjelfva verket föga eller intet har att skaffa, Svårigheten att bevisa någonting i detta fall framlyser bland annat deraf, att en författare i Dagbladet, som eljest är mycket gynnsamt stämd för detta förslag, anser att det för yttermera säkerhet vore ändamålsenligt att stadga det boktryckaren ålåge styrka, hvilken med korrekturet å skriften tagit befattning. Till dylika absurditeter kommer man, när man vill inlåta sig på ett system af detaljinqvisitioner i afseende på tillkomsten af presse. s alster, och domstolsförhandlingarne skulle utan tvifvel komma att förete mycket kuriösa saker i den vägen, ifall de ofvananförda bestämmelserna om ansvarighet skulle bli gällande lag. Det är för öfrigt väl möjligt, att juryn, åt hvilken det skulle öfverlemnas att afgöra, huruvida den tilltalade vore gerningsman eller icke, skulle kunna af medömkan frikänna en ansvaring, som sjelt bevisligen förklarat sig vara utgifvare, men deremot skulle den i de flesta fall ha ganska svårt, trots alla inqvisitoriska efterforskningar, att kunna såsom gerningsman fälla en annan person emot hans förnekande. Vi föreställa oss, att då det endast är missbruket af den i lagen lemnade friheten, som man vill förekomma, kunde man i fallli en förändring nödvändigt skall ske, se efter. hvilka uttryck och ordställningar ilagen, som möjliggöra missbruket, och inskränka sig till PD ad SER SOT KE EAT