Aftonbladet – 22 april 1869, sida 3

3) ) dåpendance belge har al stå korrespondent gt Paris fått ny bekräftelse på, att de bår iregeringarne icke kunna bli eniga. Det i mn I förvånande,, skrifver denne korresponde i-)den 16 dennes, att man i Brissel har kut nät görå sig illusioner om den franska regt ringens afsigter, oaktadt de alldeles tydli; hade uppenbarat sig. Från Frankrikes sic hade det gjorts till vilkor för inledandet vnderhandlingarne, att de skulle gå ut på e undersökning af kontrakterna mellan jern vägsbolagen, och då Fröre-Orban begaf si till Paris, visste han mycket väl, ett någo afvikelse icke kunde ske i denna punkt un der ds efterföljande underhandlingarne. Se dan Frere-OÖrbans förslag hade blifvit för kastadt, höllos, efter hvad nämnde korrespon. dent berättar, nya konferenser, på hvilka de underhandlades om modifikationer i kontrakterna; men enligt den i ett telegram med. delade förklaringen af Patrie har icke helle på dem något resultat vunnits. Den belgiske premierministern vill icke gå in på någor lösning, som lemnar belgiska banor ifransks bolags händer, hvaremot de franska ministrarne förkasta hvarje annan lösning. De I skrifves i ett bref från Paris till LEtoile belge: Den kejserliga regeringen är i hög grad uppbragt på kabinettet i Brissel, och saken står nu åter på den punkt, på hvilken den befann sig, då de identiska förklaringarne infördes i de båda ländernas officiella organer. Huru kunde det också vara annorlunda? Den franska regeringen och Frere-Orban ha ett motsatt mål för ögonen. Den franska regeringen önskar, att öfverenskommelsen med östra banbolaget utan omsvep ratificeras, hvaremot Fröre-Orbans förslag just först och främst utesluta öfverenskommelsens ratificerande. En förlikning mellan de båda regeringarne måste under så dana förhållanden betraktas såsom en omöjlighet. I afseende på följderna af denna tvist förklarar dock korrespondenten till Indep. belge, att någon diplomatisk brytning icke skall uppstå mellan de båda regeringarne, och att det ännu mindre kan bli fråga om fredens störande; men en pinsam ställning skall inträda, ur hvilken ytterligare obehag kunna utveckla sig. Underrättelserna, att Frankrike, Österrike och Italien hade kommit öfverens om en gemensam ockupation af Rom, vederläggas med bestämdhet; men någonting skall dock ligga till grund för ryktet härom. Det påstås nemJigen, att franska regeringen har förmått Österrike att understöda hennes bemödanden i Rom att få påfven att gå in på en uppgörelse, hvarigenom Kyrkostaten och Italien åtminstone faktiskt skulle komma att stå i ett regelmessigt förhållande till hvarandra, det s. k. modus vivendi. Frankrikes förslag skola nära ansluta sig till Menabreas för icke längesedan meddelade plan, men likväl med undantag af den puvkt, som angick en tullförening mellan det påfliga området och Italien. ENGLAND. Regeringen har till underhuset inlemnat ett Jagförslag rörande tidningar och flygskrifter, hvilket afser att borttaga de sista inskränkningarne i tryckfribetev. Offentliga läsesalonger skola enligt detsamma hädanefter icke behöfva någon särskild tillåtelse; och den, som: sjelf trycker sin:tidning, skall icke mera behöfva ställa borgen. Den enda inskränkning, som kommer att qvarstå, är, att boktryckaren vid vite af 5 är förpligtad att på hvarje tidning eller bok utsätta sitt namn med uppgift på bostad. Enligt handelsdepartementets halfårsberättelse åtnjöto den 1 Juli 1868 i England och Wales 972,328 personer understöd af fattigvården, d. v. s. 4!2 procent af befolkningen. Berättelsen visar en tillväxt i understödstagares antal af 5 procent mot Juli 1867, som å in sida åter öfverstiger Juli 1866 med 5 Kon munalrådet i Londons City förkastade Då sin senaste sammankor.St, hvilken hölls ör slutna dörrar, ett förslag act 1 City åt den aflidne prins Albert resa en minnoSVård uf marmor, hvarför kostnaden, enligt förslaset icke skulle öfverstiga 3000 guinger. SPANIEN. Af telegrammer från Madrid inhemtas, att akernas tillstånd på Cuba,enligt spanska ;geringens, genom Serrano gjorda, egna medifvanden, förvärrats. Närmare underrätteler saknas; men af öfver Newyork ingångna nderrättelser synes det framgå, att det af errano antydda förvärrandet mindre afser pprorets utbredande på sjelfva ön än en onflikt, som hotar utbryta mellan Förenta staterna och Spanien. Messager Francoimericain meddelar, att cubanska frågan örjat väcka bekymmer i den politiska verlen, isynnerhet såsom följd af två mycket llvarsamma tilldragelser, hvilka kommit till egeringens i Washington kunskap. I näreten af Bahama-öarne har nemligen en nordmerikansk brigg, Mary Lowell, blifvit anållen ock tagen i beslag af spanska örlogsartyg. Ännu vet man ej under hvilken örevänninog från spanjorernas sida detta kett; dock förmodar man, att briggen på tt eller annat sätt stått i förbindelse med e upproriska. Långt allvarsammare är mellertid en annan tilldragelse, hvarom den 7 Mars telegraferodesfrån Havana till Vashington. Enligt detta telegram inlopp emligen nämnda dag spanska krigsångaren Aontezuma i hamnen med amerikanske viceonsuln Codrington i Gabara ombord. Corington fördes i land såsom fånge, belagd red kedjor, anklagad för att ha understödt e upproriska. Den ofvannämnda tidningen erättar med anledning häraf, att oförtöfvadt omma att afsändas tre monitorer och två anonbåtar till förstärkande af den redan i e cubanska farvattnen stationerade unions