Aftonbladet – 22 april 1869, sida 3

Ö d et r h n a t Moörner-ramiltonska förslaget samt hr Scharta frånträdt sitt yrkande, beslöts utan votering a till K. M:t aflåta den af grefve Mörner föreslagn skrifvelse med de ändringar deri, som grefve milton påyrkat. Andra kammaren. Om skogsväsendet. Angående denna fråga hade statsutskottet hem ställt i första punkten att Riksdagen må anmäla Ja) att Riksdagen ansett ledningen af skogsväsen det böra, efter den nuvarande generaldirektö rens afgång, anförtros åt en skogsdirektör med en årlig aflöning af 6000 rår. bj att Riksdagen ansett alla embeten och tjenste vid skogsstyrelsen och skogsstaten för närva rande börä endast på förordnande tillsvidar eller på kort tid, högst fem år, tillsättas; c) att Riksdagen i öfrigt icke haft något at srinra enot hvad K. M:t föreslagit angåend skogsstyrelsens och skogsstatens organisatior och aflöning: samt att Riksdagen altså till skogsstyrelsens och skogsstatens aflöning m. m. för år 1870 anvisa de af K. M:t äskade belopp, 21,800 rår föl skogsstyrelsen och 205,178 rdr 6 öre för skogs staten, eller tillhopa 226,978 rår 6 öre. Härom uppstod en mer än fyra timmars öfver läggning, som öppnades af hr Björck, hvilker ati ett fängre anförande försvarade den af honom sjelf jemte flere afgifoa reservation, hvaruti de åberopat första utgiftsafdelningens förslag till utlåtande, hvilket slutar med följande hemställan: 1:o att Riksdagen måtte i underdånighet anmäla, att den funnit sig icke kunna lemna bifall till inrättande af en skogsstyrelse och till ordnande af skogsstatenr i enlighet med det af K. M:t framställda förslag; men att Riksdagen deremot funnit skäl antaga N att skogsstaten i Norrland bör ordnas i hufvudsalig likhet med hvad högstberörda förslag afser; dock så att densamma ställes under K. Mits befallningsbafvandes omedelbara förmanskap; att i det öfriga landet vid skogsstaten, som äfven der bör stå under K. M:ts befallningshafvandet förmanskap, böra såsom verkställande anställas personer i besittning af erforderliga insigter i skogsläran; och att åt dem anvisas distrikt, bvilka till omfånget icke äro vidlyftigare, än att åe sjelfva, med underlydande biträden, der så nödigt finnes, kunna öfvervaka utförandet af de nödiga ard S dagen må för skogsstyrelsens och skogsstatens afbetena; att en jägmästare i hvarje län utom Norrland bör anställas såsom kontrollerande och för den allmänna skogsvården i länet ansvarig: att en särskild tjensteman i finansdepartementet tillsättes, för att tillhandagå departementschefen med upplysningar och i öfrigt fullgöra hvad K. M:t kan finna vara nödigt, på det att det vetenskapliga elementet i skogskulturen må uppehållas och utvecklas samt enhet i planerna för skogskulturen ernås; att Riksdagen fördenskull anhåller att nådigt förslag till skogväsendets ordnande, i enlighet med nu anförda grunder, måtte nästkommande Riksdag föreläggas; 2:0 att, jemte det nuvarande anslaget till skogslanteringskassa från riksstaten uteslutes, Rikslöning under år 1870 på riksstatens sjunde hufvudtitel uppföra, till K. M:ts disposition, ett belopp motsvarande de för innevarande år dertill anvisade anslag för skogsstyrelsen 17,300 rdr och för skogsstaten 160,655 rdr eller tyllhopa 177,965 NN deri inberäknade indelta räntor till värde af rdr. Tal. bekämpade det k. förslaget angående organisationen af en skogsstyrelse i Stockholm, hvilken enligt talarens åsigt endast skulle föranleda de omgångar och uppehåll, man med fästadt afseende på ett för administrationen i allmänhet önskvärdt system just velat undvika och förordat konungens befallningshafvandes förmanskap samt tillsättandet af en särskild person i finansdepartementet med i ifrågavarande ämnen erforderliga insigter. Tal. sökte visa att en skogsstyrelse med säte i Stockholm aldrig skulle vara i stånd att öfvervaka den mängd af göromål, som förekommo i de särskilda orterna och ej heller utöfva en tillräcklig kontroll. Kostnaden af en sådan förvaltning, som reservanternas förslag afser, skulle ock enligt talarens mening blifva billigare. Angående fjerde momentet ! af reservanternas förslag medgaf tal. slutligen en förändring, hvarigenom detsamma skulle erhålla följande lydelse: att alla län utom Norrland må : indelas i vissa distrikter och för dem anställas en jägmästare såsom kontrollerande och för den all-l:! männa skogsvården i distriktet ansvarig. Statsrådet frih. af Ugglas erhöll derefter ordet och ! yttrade att denna fråga så länge stått på dagord-:! ningen att man med skäl väntade ett resultat, hvilket ock K. M:t afsett genom den i ämnet afgifna : proposition. Tal. lemnade en historisk belysning ! af denna frågas gång sedan längre tid tillbaka l! och påminte om att år 1856 tillsattes en komitå,! hvars betänkande inlemnades till 1856—57 årens ! Riksdag, hvilken erkände behofvet af en ordnad ! skogsstyrelse, som också i Januari 1859 blef till! satt. Reservanternas förslag voro sålunda helt och hållet stridande mot Riksdagens föregående beslut. Sedan Riksdagens skrifvelse af den 30 Nov. 1863 ankommit till K. M:t, utfärdades k. förordningen förande skogsvården, frondad på Riksdagens skrifelse. Man finge således ej begära att den så nyisen ordnade styrelsen skulle åstadkommit någon nkoms: af skogarne på denna korta tid. Vidare isade tal. vvämpligheten af en särskild byråchefs illsättande inom nansdepartementet, emedan denne ika litet som departenentschefen egde beslutande ätt, hvilken alltid tillhörde K. M:t i konseljen. Jet lilla som i denna fråga hivtills blifvit uträtadt skulle genom antagandet af reservanternas örslag blifva om intet. Tal. motsatte sig på det estämdaste att den kontrollerande befattningen kulle lyda under konungens befallningshafvande ch menade att den enighet, som ovilkorligen erordrades, ej skulle kunna erhållas då förmanskaet öfverlemnadeg till de 24 befallningshafvande, vilka med bästa vilja och nit ej skulle kunna edhinna detta, och dessutom saknade nödig dealjkännedom. Regeringens förslag grundade sig å skogsvårdens ordnande i andra länder, der den isade sig vara väl ordnad och inkomstgifvande. in kraftfull styrelse ansåg tal. vara ovilkorligen J ödvändig och förklarade sig slutligen gilla ut-!6 kottets förslag, med vilkor att i momentet b) oren eller på kort tid, högst 5 år samt i momentet ) orden för år 1870 borttoges. Skogsdirektörens Hönings nedsättande ville ej tal. bifalla, men an-r ig denna fråga ej hafva egentlig gemenskap med st rganisationen. Hr Hörnfeldt yrkade bifall tilll eservanternas förlag. Grefve Posse ansåg k.för-pg: laget, hvilket tagit förhållandena i utlandet till f lönster, vara både enklare och billigare än reserpg; anternas, till och med billigare än det i sjelfva lt erket kan komma att aflöpa, ty förvaltningen af zogsvården lemnar mycket att önska för att stans vidsträckta skogar skola lemna någon afkomst. al. hade hört sägas att man saknade förtroende ir skogsstyrelsen, emeden den ej åstadkommit nåot resultat, men fäste uppmärksamheten på att en ej kunnat det, emedan den saknat makt och struktion. Tal. slutade med att yrka bifall tillln tskottets förslag, medgifvande de uteslutningar i eri, som statsrådet af Ugglas förordat. Hr Silström ansåg en centralstyrelse både behöflig ch önsklig, åtminstone till dess man kunde öfnä tr Nya Rs RR AR AD SOL NN SIR -.