Aftonbladet – 5 april 1869, sida 3

nkronoskatte, men såsom godtgörelse för de et högre beskattningen, som deraf blef en följ mottaga räntebärande obligationer. Anmärkningsvärdt är, att samtlige dess motionärer förbisågo att den skattejemknin; 2Isom de åsyftade, stred mot enskild rätt, oc att den åtgärd, som de föreslogo, om de n kunde genomföras, måste företrädas af e nI fullständig uppmätning och uppskattning a 1. all jordegendom i landet, — ett till tid oc CI kostnad oberäkneligt arbete, och att, nä N detta var fullbordadt, skulle en oändlighe h Jaf liqvidationer af den. mest invecklade be sI skaffenhet de särskilda egendomarne emellai å luppkomma. Följden blef också, att ju me SI man inträngde i frågans alla detaljer, dest ? mer öfvertygad blef man om overkställbarheten af grundskatternas jemlning emellar g särskilda. jordegendomar, och denna åsigt uttalade äfven rikets ständer i en till K. M:i -Iden 18 Dec. 1857 aflåten skrifvelse. SkatteJjemkningsfrågan har också sedandess icke , j upptagits af någon. ss) Dertill bidrog högst väsentligt lösningen af ) len annan vigtig fråga: beskattningsväsendets 4 k L I förenkling, I sådant syfte utkom, efter lifliga strider, mindre om saken än om sättet, de begge kungliga förordningarne af den 11 Maj 1855, angående, den ena de i ordinarie -Jräntan ingående persedlars omsättning och ;I förenkling, den andra om sättet för grundTräntors och kronotiondes utgörande. I) Härigenom vanns den stora fördelen, att Ide grundräntor, som under flerfaldiga benämningar dittills ålegat hemman och lägenheter, omsattes inom hvarje ort till ett inskränktare antal, dervid de lämpligaste bibehöllos, hvartill kom att vid grundräntornas gäldande medelmarkegång å dessa för ett visst antal år blef normen, hvarigenom de starka fluktuationerna i persedlarnes årspris utjemnades. Under tiden väcktes flera förslag i den syftnivg att bereda den skattskyldige rättigbeten alt friköpa sin jord från skatten (vaflösning,). Vid riksdagarne efter år 1856 har denna fråga ådragit sig representationens synnerliga uppmärksamhet. Men önskningar hafva äfven uttalats om fullständig eftergift af grundskatterna. Huru en sådan åtgärd skulle taga sig ut och följderna deraf, blir åskådlig genom nedanstående beräkning): Enligt r skontorets generalsammandrag öfver 1865 års bevillning utgjorde uppskattade värdet å jordbruksfastighet. . rår 1,T75,438,256. å annan fastighet... . 472,486,814; Sumnma rdr 2,247,925,070, hvilket kapital skulle i behållen årlig inkomst efter 5 proc. lemnDå sees sse renen sesnennennnnnnnn 112,396,253, Om dertill lägges antagen beskattningsbar inkomst af kapital, rörelse, näring eller yrke, samt allmän och enskild tjenstebefattning eller Pension ssssssesssesrrire rer sr n arna 122,811:807. I. Så utgör samma inkomst rdr 235,208,060. Nuvarande grundskatter uppgå i jemnt tal, boställsräntor m, m. d. afräknade, till omkring 6,000,000. Bevillning efter andra artikeln 96,557. Suwnma rdr 7,996,557. Om detta belopp, räknadt i jemnt tal till åtta millioner riksdaler, skulle genom bevillning uttagas af förevämnda inkomstsumma 235,208,000 rdr, komme bevillningen att utgöra öfver 3,4 procent af inkomsten, eller i det rärmaste 312 gånger mera än för det närvarande, med hvilken tillökning i skattebidrag undra samhällsmedlemmar än egare af skattskyldig jord skulle betungas.; Men ansåge nan, att, såsom behållen inkomst af jordoruk endast borde räknas 4 proc. och berielse från afgift för inkomst under visst belopp, i enlighet med 8 af gällande bevillningsstadga, gifvas äfven för inkomst af ordegendom, höjdes sagda skattebidrag till 4 ller 5 gånger deras nuvarande belopp. Men icke-nog härmed. Genom efterskänandet af grundskatten, ehvad det sker på n gång eller successivt, är det uppenbart tt värdet af den från skatt befriade jorden ulle till förmån för dess egare betydligt jas, under det att ett motsatt förhållande nträffade med värdet å den jord, som dittills arit skattefri och somrderför blifvit högre etald af dess innehafvare. De, som påyrka eftergift af grundskatten, afva påtagligen ensidigt betraktat frågan ch alldeles förbisett att berörda åtgärd är förenlig med bibehållande af allas lika rätt. BERSAPESNORSS SERA Im gällande grundlagsbestimmelser rörande val till riksdagsman. I. Det är väl bekant och allmänt erkändt, Ct dd 4 et MY) 4 ÅA Ån Åh me pe D si Vv h n fe ä