Aftonbladet – 5 april 1869, sida 2

ärisk synpunkt fallt tillfredsställande och ör landets försvar i alla händelser betrygande organisation. På grund af hvad sålunda blifvit anfördt iemställer Utskottet, catt hvad K. M:t i förevarande punkt öreslagit, icke måtte af Riksdagen bifallas. I fråga om förslaget att uppsätta de vid egementen och kårer nu befintliga anslagna, ndragna eller för särskilda ändamål vakanta nummer, säger sig Utskottet för närvarande icke kunna tillstyrka biall till K. M:ts förslag i denna del. Med anledning af den föreslagna öfverlyttningen af en del utaf båtsmanshållet till urmen, bemställes att Riksdagen måtte hos K. M:t i unlerdånighet anhålla, att, i mån atinträffande gång, ifrågavarande rotar af båtsmanshålet måtte ställas på vakans, för att så snart nöjligt är, ingå 1 den organisation af rikets örsvar, som framdeles kan blifva antagen. Vidare hemställer Utskottet, att Riksdagen måtte bifalla K. M:ts förlag om indragning till kronan af de i Säfredahls härad indelta, till stadsvakt i Göteorg anslagna 44 soldatrotar, dock mot den rsättning till Göteborg, hvarom med staden san öfverenskommas. Till K. M:ts förslag att 52D rotar af nya ordinarie roteringen, som hittills erlagt vasansafgift, måtte åläggas effektiv rotering; ifvensom att de s. k. frisocknarne under Dylta svafvelbruk likaledes måtte åläggas effektiv roteriog, förklarar sig Utskottet förhindradt att för närvarande tillstyrka bifall. Deremot tillstyrkes förslaget om åläggande för kommunerna att vid krigsutbrott anskaffa hästar mot skyldighet för staten att dessa efter markegångspriser kontant ersätta; äfvensom i sammanhang härmed förslaget, att egare af extra roterad jord, i mån af derom träffad öfverenskommelse, må till statsverket erlägga en kontant afgift, till lika belopp med den statsverket har att för trosshäst utgifva. Med anledning af förslaget rörande de afsutna rusthållsregementena, förklarar sig utskottet gilla den princip att dessa böra till roteradt infanteri förvandlas, men tillstyrker, för närvarande endast, att Riksdagen måtte hos K. M:t göra underdånig framställning derom, att rusthållarne vid de afsutna rusthållsregementena och kårerna, må erbjudas förlängning af nu gällande vakanskontrakt till 1873 års slut; samt att, för den händelse rusthållarne skulle vägra att på sådant erbjudande ingå, KyMi:t täcktes låta rotera rösthållen till infanteri; och till statsverket indraga de till rustningens upprätthållande anslagne rustningsoch augmentsräntor. K. M:ts förslag att vid rusthållskavalleriregementena, kronan mot ef billig årlig afgift måtte öfvertaga anskaffning och underhåll af beklädnads-, bevärings-, remtygs-, hästoch sadelmunderingspersedlar tillstyrkes. : Likaledes tillstyrkes de föreslagna bestämmelserna angående manskapets tjenstetid vid indelta och värfvade armån. I fråga om anslaget till underbefälskolor anmäler sig utskottet skola derom efter öftrlggning med statsutskottet fatta beslat. De afgifna enskilda motionerna föranleda endast till en framställning om en und. skrifvelse rörande möjligheten af någon förminskning utaf marinregementets styrka; samt till följande särdeles vigtiga, på den förseglade sedeln fattade beslut, att Riksdågen ville hos K. M.t i underdånighet anhålla om utarbetande och framställande af ett förslag till såväl indelningsverkets som organisation af landtförsvaret, byggd på grundsatserna af allmän vVärnepligt och rättvis fördelning af de bördor, som för landets försvar kräfvas, samt att utsträckning af värnepligten endast i sammanhang med en fullständig reorganisation af rikets försvarsväsende ma ifrågakomma, Motiveriogen till denna hemställan tager sig något eget ut bredvid-de uttalanden som förut, I närmaste öfverensstämmelse med den af krigsministern uttalade åsigt, äro gjorda angående förhållandet mellan rustning och rotering samt allmän värnepligt. Ben går hufvudsakligen ut på att en utvidgningaf den allmänna värnepligten nära berör den frihet från utskrifning som blifvit jorden tillförsäkrad, samt att indelningsverkets bördor ej kunna genom partiella eftergifter afhjelpas; beklagar att den s k. lindringskomiten ej fick i uppdrag att yttra sig om indelningsverkets aflösning; samt förklarar att en armeorganisation byggd på den allmänna värnepligtens grundsats bör begynna med en aflösning af indelningsverket. I öfrigt äro alla i ämnet väckta enskilda motioner afstyrkta: De afgifna reservationerna innnehålla i största korthet följande: Grefve Hamilton, att stadgandena om allmänna beväringsmanskapet må förblifva såsom nu, åldern 20—25 år samt kunna införlifvas med den effektiva armen; att landvärn, som endast må användas inom landets gränser, må bildas af alla vapenföra mellan 26 och 30 års ålder; samt slutligen attlandstormen till ortförsvaret må utgöras af alla svenska män emellan 30 och 40 år. Vidare föreslår samme reservant, att Riksdagen må förklara sig ej nu kunna ingå i pröfning af den föreslagna öfningstiden (60 dagar) för beväringen, såsom egande alltför nära sammanhang med organisationen i sin helhet, samt att K. M:ts förslag angående de så kallade frisocknärnes rotering må bifallas; ; hvarjemte hr grefven tillslut reserverar sig mot beslutet om indelningsverkets aflösning samt om armeorganisationens grundande uteslutande å allmän värnepligt. fantasi i af tidens tand hårdt gnagda ornamenter hade också sin målare, en hårfager p m em 0 (0 Oc a h te a g e (D I ynglipg med dämpad kolorit på sköna drag. TYltotar ott hnfrord cam naectane tillvrERATRA.