Aftonbladet – 31 mars 1869, sida 3

n I för obetydlig styrka, den pranskaren nu y t terligare vill nedsätta med 14 eller med 100 n jman och dessa säkerligen ej våra sämsta ry! -Itare. Kan sådant vara klokt? Ja, säge Many, vår brutna mark gör kavalleriet öfver . Iflödigt. Detta påstående bevisar blott a! man glömt huru de omtalade förbättrade eld vapnen förlagt rytteriets rätta stridsfält ti just en sådan mark som Sverges mera odlad landskap erbjuder. De stora öppna slättern äro numera de otjenligaste för kavallerie Utan skydd mot den långt utsträckta fiendt liga elden kan kavalleriet svårligen der håll stånd. Våra skogbevuxna kullar, med mellan liggande större, odlade fält, erbjuda deremot d bästa tillfällen för rytteriet att doldt fram rycka och oförmodadt verkställa dessa hastig; anfall som numera utgöra dess rätta strids(sätt. Gärdesgårdarne, så hinderliga vid freds Jöfningar, undanrödjas alltid från stridsplatIsen, helst de, utan att gifva något skydc mot fiendens eld, hindra lika mycket infanteriets, som kavalleriets rörelser. Hvar och er som uppmärksamt genomreser, t. ex. norra Mälaredalen, skall otvifvelaktigt dela min åsigt om dettas lämplighet för lätt rytteri. Den motsatta föreställningen kan endast tillskrifvas oriktiga begrepp, framkallade af våra fältöfningar, der odlad mark icke får beträdas, och der kavalleriet således vanligen inskränkes till landsvägarne. Om nu vårt land erbjuder goda tillfällen att häfda rytteriets gamla anseende, måste vi dock se till att våra ryttare icke, till allt för underlägset antal, nödgas möta fienden; detta gäller icke blott den egentliga striden, utan möjligen i ännu högre grad den lika vigtiga som ansträngande bevakningstjensten. Ju mera eldvapnen förbättras ju mera maktpåliggande blifver det, dels att skaffa snabba och säkra underrättelser om fiendens rörelser, dels att hålla devna på så långt afstånd från våra bivuaker, att trupperna der kunna njuta nödig hvila. Till allt detta fordras både mycket och godt kavalleri. Preussarnes öfverlägsenhet i bevakningstjensten bidrog säkerligen mycket till krigets utgång år 1866. Österrikarne, ehuru i eget land, öfverraskades. Vid Königgrätz tyckes Benedek saknat all kunskap om kronprinsens anmarsch, tilldess att dennes kanoner från Chlums höjder på ett förskräckligt sätt underrättade derom. I Sverge, med dess brut. pa, svårbevakade mark, blir förposttjensten mer än vanligt ansträngande; lägg härtill att ingen annan makt har så rik tillgång på och begagnar så mycket lätt rytteri, som just vår enda farliga fiende Ryssland. Några timmars sjötransport skall säkerligen ej afhålla honom från att hit öfversända så mycket kosacker han anser sig här kunna föda, och detta blir mycket om vi, i brist på eget rytteri, ej kunna förhindra eller inskränka dessas plundringar. Vårt kavalleris styrka måste således stå i något slags förhållande till den, hvarmed motståndaren kan antagas här, uppträda; i annat fall komma vi icke blott att sakna alla säkra underrättelser om fienden, utan äfven se våra förbindelser afskurna, våra upplag brända samt, värst af allt, våra läger ständigt alarmerade och nödis hvila sålunda beröfvad truppen, en sök som säkert upplöser en krigsbär. Flttåget 1812 I Ryssland är härpå ett stående bevis. Jag behöfver ej påpeka den framstående roll som pafbrutna traosportförbindelser spela i alla krigsföretag, framför alt i ett mindre rikt au som vårt; en borttagen fora, en förstörd jernväg kan sätta fälttågets utgång på spel, iksom fiendens återtåg är pifvet om hans förbindelser med landstigningsorten fullstänligt afbrytas. Att förhindra fiendens ströf.ag eller att sjelf utföra dylika, dertill fordras framförallt kavalleri, hvilket äfven eusamt kan gifva nödigt stöd åt de frivilliga kårernas försök i fiendens.rygg, Det sista stora kriget i Amerika är i alla lessa afseenden särdeles lärorikt. Söderns utmärkta rytteri, så länge det fanns, visade nogsamt hvad man med ett dylikt kan uträtta till fosterlandets försvar, liksom Shermans och Sheridans märkvärdiga tåg hvilken förkrossande verkan ett öfverlägset väll invändt kavalleri medför. Detta krig jemte : let sednaste i Böhmen har gifvit mången oväntad lärdom, men de: hafva äfven båda : bestyrkt den gamla satsen, att liksom efter en förlorad drabbning hären kan räddas, så !. kan segrens frukter bäst plockas af ett kraft ullt och talrikt kavalleri, Det österrikiska rid Königgrätz räddade hvatl som kunde räddas af den kejserliga hären. Något mera lysande bevis på kavalleriets nytta finnes ej än Sheridans 10,000 ryttare, som, kämpande ömsom till fots, ömsom till väst, uppehöllo och slutligen vid Appomatox askuro Lees arme samt sålunda, framör alla, bidrogo till den der afslutade kapiulation och upprorets undertryckande. I örbigående anmärkes, att krigsskådeplatsen Virginien var långt ofördelaktigare för ryteri än den svenska skulle vara det. Att vårt kavalleri således både. kan och kall gagna, derom är jag förvissad; dertill ordras dock dels tillräcklig öfning, dels tilläcklig styrka; hvad den sednare angår, beinna vi oss redan i en särdeles ofördelaktig tällning. Om man från våra 4000 ryttare ndast afdrager 1000 till Norrlands och s5ra Sverges försvar, samt 500 för ordonnaner, detacheringar, sjuke och rekryter, återtå 2500 man för den egentliga armen — ett Itför ringa antal för att ens hjelpligt kunna Kär i SR RO ST EES PRENSA Mi rA ag