Aftonbladet – 18 mars 1869, sida 3

RIKSDAGEN. Gårdagens förmiddagssammanträde. F a kammaren. Efter slutadt val af 24 valmän för utseende af fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret samt styrelseledamöter vi? lånekontoren, äfvensom val af 6 suppleanter fö -essa valmän, fortsattes föredragningen af förs! ammarens tillfälliga utskotts utlåtande n:r 2, om tande förslag till de grunder, rå hvilka en ny vårdsförordning borde grunas. Frågan om emortsrätt föranledde någon diskussion. Hr Ekman fann detta nya ord mindre lämpligt, då här ej afsågs rätt till en ort, utan rätt till hemvist, hvarföre han menade, att hemvistort bättre skulle motsvara begreppet. Fann dock ej något skäl att mot det ena eller andra utbyta det i gamla fattigvårdsförordningen begagnade, eller försorjningsrätt. Hr Hasselrot förklarade anledningen till att utskottet upptagit uttrycket, och hr Odäelberg fästade uppmärksamheten på, att man just i den nya författningen önskat få bort ordet: försörjningsrätt. Hr Rydin ansåg, att det borde heta: försörjninasart. Det af utskottet föreslagna uttrycket godkändes. Vid andra momentet medfödd hemortsrätt, eger en hvar, intill uppnådd 15 års ålder, i det fattigvårdssamhälle, der modren vid barnets födelse egde hemortsrätt., föreslog hr Hasselrot, som påpekade de olägenheter, hvilka skulle uppstå af detta stadgande, om det bifölls oförändradt, att orden: intill 15 års ålder måtte utgå. Hr Reutersvärd förordade bifall på de skäl utskottet anfört. Frih. A. C. Raab angaf ytterligare åtskilliga olägenheter till de af hr Hasselrot uppräknade. Hr Odelberg upptog till bemötande de gjorda anmärkningarne. Hrr v. Koch, Faxe, Ekman, Beckman, frih. Cederström förordade i likhet med hr Hasselrot uteslutande af orden: intill uppnådd 15 års ålder, hvilket bifölls. Vid föredragning af tredje momentet, så lydande: Hemortsrätt är förvärfvad inom det fattigvårdssamhälle, der någon efter fyllda 15 år, vid två på hvarandra följande mantalsskrifningar varit eller bort vara skattskrifven yrkade hr Rydin att mom. skulle erhålla följande lydelse: hemortsrätt förvärfvas inom det samhälle, hvarest någon, efter fyllda 15 år, haft stadigt hemvist så lång tid att han under två på hvarandra etc. Hr Beckman önskade, att ordet senast måtte insättas framför orden: varit eller bort vara skattskrifven. Hr Hasselrot instämde häri och formulerade ett par tilllägg till mom. i hufvudsaklig öfverensstämmelse med hvad den nu gällande fattigvårdsförordningen innehåHer. Hr Faxe och grefve H. Wachtmeister förenade sig i den af hr Hasselrot uttalade mening, som äfven godkändes. Femte mom.: Kan hemortsrätten ej utrönas, öfvartager staten en sådan persons fattigvård. syntes grefve Hamilton gifva ett intryck, som skulle statens inblandande i denna angelägenhet, hvilken uteslutande tillhörde den enskilda välgörenheten och kristliga barmhertigheten, vara regel, icke undantag, hvarföre han föreslog, att momentet måtte erhålla denna lydelse: För den hvars hemortsrätt enligt stadgade grunder ej kan utrönas, bekostar staten nödigt understöd, tills något fattigvårdssamhälle kan dertill förpligtas.. Denna formulering af momentet godkändes. Punkten 9, under rubriken.fattigvårdsstyrelse, lyder: Söker någon fattigunderstöd, som enligt mom. 1 ej är dertill ovilkorligen berättigad, och nöjes han ej åt fattigvårdsstyrelses derom meddelade beslut, eger han anmäla missnöje hos kommunalstämmans ordförande, som sammankallar fattigvårdsstämman, bestående af fattigvårdssamhällets alla på kommunalstämman röstegande medlemmar, hvilka med den rösträtt som för kommunalstämma stadgas afgöra frågan Härom uppstod en temligen långvarig diskussion, hvarunder hr Silfversköld yrkade att dylika frågors afgörande ej skulle öfverlemnas ät någon ny stämma, benämnd fattigvårdsstämma, utan åt kommunalstämman. Häri förenade sig ih. Tersmeden och grefve G. Posse. Hr v. Koch förordade bifall, men ansåg, att man borde se till, då kommunalstämma besöktes af få, att makten ej lades i en och annans händer, samt trodde, att någon begränsning af rösträtten vid besluts fattande i dylika frågor borde ega rum. Hr Lagerstråle uttalade hvarjehanda betänkligbeter emot denna punkt, ansåg dess antagande påkalla ett tillägg till 18i förordningen om kommunalstyrelse på landet, i likhet med hvad som skett rörande kyrkliga angelägenheter och folkskolan, samt fann det icke af ordalydelsen klart framgå hvilka funktioner skulle utöfvas af den nya stämman, som vore en utbrytning från de allmänna kommunallagarne. På dessa och andra grunder yrkade han återemiss, hvari frih. As C. Raab, hr De Marö, Ekman, Nordström, von icijer och Falk på anförda skäl instämde. Hrr Odelberg, Hasselrot och grefve H. Wachtmeister upptogo till besvarande de gjorda anmärkningarne och förordade bifall. Efter votering med 41 ja mot 29nej återremitterades punkten.