Aftonbladet – 5 mars 1869, sida 3

vilan. När den på rien upplagda lumpen hunn I ork: fullständigt, får den gexomgå en wolf, hvar CD till stoft sönderfrätta bomulln aflägspas. Del på detta sätt erhållna ullen får namn af gtrekt hits, och uppskattas högre, än den som erhållit genom Iöftpens gönderrifning. Den på ettdera åf de begge omnämnda sätter j(det mekaniska eller kemiska) till tråd förvand ladelumpen genomgår slutligen en kåråmaskin, son uppluckrar den, så att den liknar ull. För att spiona denna ull till trådar, måste den till följd af dess korthet, inoljas mer än vanlig ull och förbrukningen af olja vid spånaden af konst ull är derföre ganska betydlig. Spånaden säljs med fördel till väfverierna, som deraf förfärdiga tjocka paletotkläden, tjock doffel och dylikt. Ulltvätt med kolsyrad ammoniak. Efter flerestädes anställda men misslyckade försök att till s. k. fabrikstvätt af ull används kolsyrad ammoniak, har detta tvättningsmedel blifvit för ett par år sedan infördt med utmärkt framgång ef en tysk klädesfabrikant, Jeremias KSigmund Förster, vid hans stora fabrik i Grineberg Då råämnet till kolsyrad ammoniak pu mera fås i öfverflöd vid gasverken, så har det visat sig att tvättningen med en lösning af detta salt icke kostar mer än med den hittilis använda otäcka tillblandningen af ruttnad urin, ett ämne, soi i de flesta fabriksstäder måste köpas; isynnerhet som icke mer än 1 vigt af saltet åtgår till 100 vigter v!l; hvarjemte tvätten blir långt vackrare än den förut kunnat åstadkommas. Ktt vilkor för användningen är likväl, att i hvar: centner af det regnvatten, som skall användas till tvättning, icke får lösas hvarken mer eller mindre än ett halft skålpund kolsyrad ammoniak. N Fotografiska sigiller. Fotografen Stumhöfel i Freiberg förfärdigar sigiller och svartstämplar, efter fotografiska porträtter, på följande sätt. Under en genomskinlig fotografisk positifbild utsättes en med tvåfaldt kromsyradt kali blandad limskifva för ljuset, hvarvid de under positifbildens ljusa ställen liggande delarne af limskifvan blifva, genom ljusets ver. an, olösliga i vatten. Limskifvan lägges sedan i vatten, hvari de af ljuset icke träffade delarne uppsvälla, och man erhåller det kopierade porträttet i relief, hvarpå man tager en gipsafgjutning. På gipsafejutningen tages en cliche i stilmetall eller ock ett galvanoplastiskt aftryck i koppar; den ena ler det andra utgör sigillet eller stämpeln. För rvarande säljer uppfinnaren sina fabrikater för 2 Thaler Preuss. (5 rdr 34 öre) stycket.