Aftonbladet – 5 mars 1869, sida 3

för ömkring två år sedan gjordaiakttagelser att den rena blyertsen flyter på vatten, inrättad man en enkel sofringsanstalt, inödelst. hvilken 100 tons kunna sofras hvar dag. På detta söt bearbetas numera en stor del af den närmare dagen förekommande blyertsen; men 40 fot dju pare ned träffas ren blyerts i fasta block, hvilke: utan vidare förberedelser ingår i handeln, seda r man befriat den från några linsformiga lerskiffer massor af en eller annan tums tjocklek men stun I dom flera fots längd. Dessa skifferinblandninga äro för öfrigt så blyertshaltiga, att äfven de kunn: med vinst underkastas samma sofring, som der först omnämnda blyertssorten. På 50 fots djur är blyertsen ganska hård och fast, och visar er vacker glans. . Grufvan lemnar för närvarande omkring 109 tons ren blyerts i månaden; men man anser an I ledningarne tillåta en vida större afkastning. 23 Legering af jern och krom. Jern och krom kunna legeras i hvilket förhållande som helst. Det sker genom sammanblandning af deras oxider med kolpulver och blandnin.) gens upphettning till oxidernås reduktion. — Jern p I blir härigenom icke blott hårdare, utan äfven hvi. tare, mera finkornigt och långt mindre utsatt för rost, än annars. Två procent krom ger åt stål Jen utomordentlig smidighet, men som icke hindrar stålet att antaga stor härdning. En blandning af 93 delar jern och 5 delar krom är ytterst bårdsmält, och icke magnetisk, men så hård, att den repar glas. Den angripes föga af syror. En blandning af 60 proc. krom och 40 proc. jern blir nära silfverhvit, trådig i brottet, föga löslig i syror och så hård, att den skär glas nära nog som diamant. Ny grön kromfärg. Af Castelar och Lenne. (Bäll. de lasocitt chimique de Paris, Aotit 1868.) Uppfinnarne hafva kallat denna färg kejs önt -Å (vert impårial), men den bör ej förblandas ed. vanligt kejsargrönt., hvilket innehåller arsenik och är ytterst giftigt. Den nya färgen är derdemot icke giftig, men har samma skönhet som arsenikhaltigt kejsargrönt och täcker särdeles väl. Uppfinnarne använda flera sätt till färgens framI bringande. Ett af de vanligaste och mest bepröfvade må här omnämnas. En mättad lösning af något kromsalt t. ex. svafvelsyradt krom, kromalun, kromklorid etc.) kokas dtilldess den antager grön färg, och afkyles då till 8? eller 10? C., hvarefter man småningom tillsätter gelatinöst lerjordshydrat, (eller ock zinkoxidhydrat, kolsyrad zinkoxid, svafvelzink, o. s. v.) i nyss fälld form och till full mättning af syran. Reaktionen inträffar snart, men kan för öfrigt påskyndas genaom uppvärmning. Den härvid fällda kromoxiden utgör färgen och behöfver blott aftöndras genom slamnving i rent vatten, för att erhållas i ett för tekniken och handeln brukbart skick. Vattentätt omslagspapper. Af Knecht Senefelder. (Le FTechnologiste, Aotit 1868.) Man begagnar härtill groft tapetpapper eller annat karduspapper, som är ändlöst eller i 8. k. långa banor. Det öfverstrykes med en mörk färg, beredd af kimrök och limlösning, hvarefter papperet får torka i utspändt skick. Derefter följer den vattnet motstående anstrykningen, som erhålles på följande sätt. I en kilogram vatten kokas 50 grammer fint pulveriseradt gummilack, som efter hand tillsättes genom en sikt, och under ständig inrörning med en visp, tills gummit har mjuknat fullkomligt; hvarefter man på samma sätt inblandar 14 till 16 grammer pulveriseradt borax, låter den nu uppkomna lösningen svalna något, men inrör deri, innan den kallnat. någon mineralärg efter behag, t. ex. ockra, rödfärg, umbra, 0. 8. V., hvarefter man utspänner papperet till torkning. Anstrykningen sker med breda platta penslar och två arbetare kunna på 10 arbetstimmar boreda pmkring 3000 fot ändföst papper af vanlig bredd. ( 1 Lyckade försök att i stort frambringa syrgas ! ur atmosforisk Iuft medelst bariumsuperoxid. C Redan år 1852 gjorde Boussingault den iaktta-is selsen att när man i ett porslinsrör upphettar baryumoxid ända till mörk rödglödning, och sedan lå2 ter en luftström genomstryka röret, så insugerå3 baryumoxiden luftens syre, och förvandlas derige-1N nom till bariumsuperoxid. . Han märkte vidare, att ) e om bettan sedan stegras till ljus rödglödgning, så 1.3 utjagas syrgasen åter och med sådan lätthet, att if a d g k S a h e s man på detta sätt kan med samma mängd baryumoxid ömsevis upptaga syre ur luften och ur superoxiden åter utjaga syret, samt flera gånger efter hvarandra upprepa detta förfarande, och sålunda på det hittills minst kostsamma sätt framställa syrgas till kemiskt eller tekniskt bruk. Denna upptäckt har numera bringats till användning i stort af Gondol. Han använder icke porslinsrör, utan rör af smidt jam invändigt luterade med aik och utvändigt beslagna med asbest, för attk lels skydda jernet emot eldens åverkan, delsrs hålla detsammas porer täppta. Rören inlåggas ist n af eldfast sten murad ugn, försedd med nödiga spjell och luckor till dragets reglering, så att man utan svårighet kan hålla rören ömsevis vid mörkröd och ömsevis vid ljusröd glödgningshetta. Förs tt hindra baryumoxidens sammansintring, blandas ien med kalk, talk och en liten tillsats af mansansyradt kall. Det har på detta sätt lyckats sondolo att åstadkomma ända till 122 oxidationer ;ch desoxidationer oafbrutet efter hvarandra, med amma fyllning i rören. Tallljus till gatubelysning i Paris. De första försöken härmed anställdes 1867, på orget utanför Hötel de Vile och voro bestämda tt fortsättas en vecka, samt lyckades fullkomligt. alkens förmåga att motstå hvitglödgning är utomrdentlig, och öfverträftar kalkens, framför allt eruti att när I katifterna stundom förlora sin laf lans genom afkylning, så upphöra talkstifterna ke att glänsa äfven i den häftigaste storm. Uner de alltsedan fortsatta försöken vid Hötel de ille har flera gånger inträffat, att de på torget rinnande gaslågorna blifvit släckta af stormilar, tan att minsta tecken till stormens verkan kunut märkas på den med brinnande hydrooxygen8 underhåilna hvitglödgningen af talkstifterna. Genom jemförelse har man utrönt att en bearing af 60 till och med 80 proc. kan vinnas nom användandet af detta slags belysning i stält för vanligt gasljus. Vid ett för ändamålet anäldt officielt försök användes två brännare bredd hvarandra: den ena med vanlig lysgas och kstjertlåga, den andra bestående af en en liten Ikcylinder som hölls hvitglödande genom påblåsng med en blandning af 13 mått vanlig lysgas h 15 mått syrgas. Härvid visade sig att m senare brännarens ljus var sex gånger starre än den förras. , k ordamerikansk skräpull eller tysk konstull. !se Konstull (Kunstwolle) är den tyska benämnin-i I nn nå Ott påämna anm nn fannta I Åman ARR I Jur