Aftonbladet – 5 mars 1869, sida 3

intyg om samma sak äfven aflenmades dervarande edsvurne s k. pråmskrifvai stadfästes dock böterna, oaktadt dessa bår lådor anlände hit till Stockholm med ång Lennart Torstenson en påföljande resa. SSA ONES OSSE TEENIS2 TIDNING. Degknådnisgsmaskiner på aste verldsexpositionen Paris. — Stenkolsstybb som . — Kaliforrisk blyeri — Legering af jern och krom. — Ny grän kromfärg. Vattentätt omslagspapper. — Syrgasberedning i stort. Ta!klins till gatubelysning i Paris. Konstull. — Ulltvätt. — Fotografiska sigiller och färj stämplar. Degknådningsmaskiner på den senaste verlds expositionen i Paris. På denna exposition visade sig Frankrike såsor degknådningsmaskinernas land, emedan femto franska utställare, hade inlemnat dylika maskine under det att, med undantag af Amerika, ing sådan utställare visat sig från något annat land Alla dessa franska maskiner voro likväl af föra känd konstruktion, i trots af den sträfvan som äf ven i afseende på dem röjde sig, att förklara sm förändringar för nya systemer. De märkvärdiga ste häribland härstammade ifrån O. J. Boland Paris, Deliry, far och son, i Soissons (Aisne), Le (baudy och Landry i Paris, och af Thilioy äfve der; de tre förstnämnda utmärktes af juryn genor I bronsmedaljer. Till armarne i knådningsmaskinen begagnar Bo iand numera smidjern i stället för gjutjern, der före att det senare saknar nödig styrka och gan ska ofta förorenar degen genom rost. De största a haps maskiner äro inrättade för bearbetning a 350 kilogr. deg på en gång, och för maskinkraft de kosta 1400 francs. De Tecge mindre, inrättad: för handkraft och till bearbetning af SO till 15( kilogr. deg på en gång, kosta 350 och 800 francs Jemte dessa hade Boland utställt flera modeller hbvaribland en med ringformigt tråg. Han lägge: en särskild vigt på degens utdragning för indrifvandet af så mycket luft som möjligt i degen hvaremot han har kommit till den på vidsträckt: försök grundade slutsatsen, att degens hvila (emellanåt under knådningen) alldeles icke är nöd vändig, oaktädt man så ofta påstått det, utan at: man tvärtom bör fortsätta knådningen oafbrutet och så raskt som möjligt. Hans maskiner hafva redan banat sig väg till ett avsenligt antal större bagerier, som högt berömma deras arbete och förmåga. Den af Deliry, far och son från Soissons, wutställda knådningsmaskinen har varit bekant sedan omkring tio år, men tycks först på den senaste tiden bafva vunnit förtjont uppmärksamhet. Den består af ett rundt roterande jerntråg med en vertikalt kringsvängande knådare i form af en ram, och två horisontalt kringsvängande utsträckare (alomgeurs) i skapnad af skrufformigt krökta vingar. Bredvid den ena af dessa finnes en afstrykare anbragt. Den mekanism, som åstadkommer alla dessa delars rörelser, befinnes under tråget; och medelst en enkel inrättning kunna såväl fnådare som utsträckare och afstrykare lyftas ur tråget, så att den i detta befintliga degen kan omedelbart ur detsamma vågas ut och formas till bröd. -— Hela sammansättningen af denna maskin är särdeles ändamålsenlig, då den icke blott medgifver en efterhielp under sjelfva knådningen, utan i allmänhet är beqväm och icke hinderlig för de öfriga göromålen i bageriet. . De mindre numrorna af denna maskin passa fullkomligt för handkraft, emedan de fordra föga ansträngning. Allt efter deras storlek och tillbehör är priset olika. Med fästad mekanism och inrättad för maskinkraft, kostar JI 1, med 1,9 met:s diamer, till 500 kilgr. deg, 1400 fr. M2 16 n 250 — 1200 MI 135 150 800 Med en mekanism som kan ur tråget upptagas, kosta n:r 1 och 2 1600 och 1500 fr. Inrättad för handkraft och med lös mekanism, kostar pr 2 1700 fr. Den med denna maskin knådade degen visar en fullkomlig jemnbet allt igenom och en i alla bänseenden tillfredsställande beskaffenhet. Uti det i expositionsparken inrättade amerikan. ska biscuitbageriet af Bacom från Boston begagnades två mtressanta degberedningsmaskiner, nemligen först en gauska enkel knådningsmaskin med raka armar, i hvilken den förut i ett baktråg samanrörda och något tunnflytande degen inhälldes, r att sammanknådas med den tillsats af mjöl den behöfde för att erhålla nödig stadga. Efter denna knådning passeräde degen, flera gånger, genom ett enkelt valsverk af jern med polerade valsar, för att erhålla den till biscuit nödiga beskaffenheten. I samma bageri, såväl som i ett österrikiskt och ett franskt, nyttjades maskineri till degens delning. För emärre bröd gjorde detta delningamaskineri förträfflig tjenst. Det bestod af en roterande cylinder, som i skilda stycken ntstack: den ralsade och honom tillförda pROM hvilka stycsen fördes af en duk utan ända ut ur maskinen. RR SR AU SRAFIE Stenkolsstybb som bränsle. (Från verldsespositionen i Paris.) Mr Sterry Huwt, Förenta Staternas ombud vid eridsexpositionen, bar uppgifvit, ibland andra tekiska framsteg i sitt fädernesland, att man i Boton begynt tillgodogöra kolstybb och stenkolsgrus å det sättet, att det finmales och siktas, samt i ör ändamålet afpassad mängd inledes medelst makineri uti blästern eller draget till ugnar ochl: ngpanne-eldstäder. På detta vis i lagom förhål-. ande infördt i luftströmmen och påtändt, ger det: n jemn låga, förbrinner fullständigt, likt en bränn-:s ar gas och åstadkommer en mycket liflig värme-: tveckling. Kalifornisk blyerts: Det vigtigaste lager at blyerts, som finns i Ka-): fornien, är Eure Black Leod Mine, på ve-l tra sidan om Tennessee, en biflod till oo0ds). ;reek, dmkring !, mile ifrån Senora, hufvudstaden. Tuolmune County och ungefär 68 miles fråv: tockton, den betydligaste stapelplatsen vid Joauin River. Minerslet bildar en särskild gång om ; 0 till 30 fots mäktighet, och har, efter de hittills rhåilna upplygningarne, fullföljts 3900 sg lära dagen år blyertsen starkt blandad med för! ittringsalster af lerskiffer, som länge hämmade sinersalets tillgodogörande, emedan man icke utan långe svårigheter lyckades afsöndra bergarten My AR