Aftonbladet – 27 februari 1869, sida 2

Tidningsölversigt. Eskilstuna Tidning innehåller i sitt senaste nummer några läsvärda betraktelser öfver adelsmötet och särskildt öfver det tal, med hvilket den utsedde ordföranden, grefve Henning Hamilton heleade mötet. Tidningen yttrar i detta ämne: Såsom förut blifvit omnämndt, sammanträdde adelsmötet i måndags i förra veckan. -Ej blott riksdagsmän och i Stockholm varande adelsmän infunno sig att uttaga polletter, utan ock från alla delar af riket bafva bufvudoch ättemän, till ett antal af 158, samlats på riddarbussalen. Och hvad är det väl för vigtiga saker, som dessa arfvingar till så stora namn hafva att afgöra? Intet annat än ståndetsenskilda angelägenheter. Ingen politisk betydelse, öfver hufvud intet allmänt intresse. alls kan man tillägga denna församling, hvars förnämsta uppgift väl i en framtid torde vlifva att tillsätta riddarhusdirektionen — den förvaltande myndigheten af riddarhusets fonder och kassor — samt revisorer öfver förvaltningen. I sjelfva verket är således adelsmötet intet annat, n hvad grefve C. G. Mörner i sitt förslag till ny riddarehusordning ville göra det till, nemligen en bolagsstämma. Vill mötet ej vara något annat, så har ej heller någon derutanför stående något med detsamma att beställa. Men — detta den förste adelsmarskalkens tal om hoppet att våra möten kunna blifva af allmänt gagn, nemligen såvidt de bidraga att underbålla den anda, det nit för allmänt väl, som lifvat våra fåder,, så vackert och välberättigadt det än låter, förefaller oss såsom en bestämd antydan derom, att denna anda och detta nit skulle vara en adelsståndet mera uteslutande tillhörig egenskap, icke en dygd, som kan och bör finnas hos hvarje medborgare. Och blott i den svagaste antydan derom ligger ett oberättigadt anspråk. Hvad svenska adeln varit för Sverge, derom kommer nog den oväldiga historien att i alla tider bära vittne; men nu har den ingen annan uppgift än att ställa sig i folkets led och kämpa med detsamma i ljusets och sanningens tjenst. Gerna vilja vi erkänna den vackra upp fordran till dygd, som ligger i ett stort namn Men en sådan uppfordran kannor hvarje ärlig man sonr att bevara sitt namn obefläckadt och om möjligt öka dess heder. Och hvad fosterlandskärlek och allmän anda beträffar, må gerna medgifvas att de utmärkt Sverges adel; men vi tro att de icke i mindre grad utmärka Sverges folk, i den mån som en högre odling gjort det för detsamma möj igt, att mera allmänt lägga dessa egenskaper i dagen. Vid detta första adelsmöte förekommer likväl en fråga af vigt, mmndre med afseende å dess verkliga innehåll än såsom en gradmätare af adelns uppfattning rörande sin förändrade ställniog, nemligen den om det 8. k. forum privilegiatum. I vissa mål, arf, förmynderskop och slägsmål(l) är nemligen hofrätten laga forum för adelsmän, hvilket för båda parterna ofta nog förorsakar större besvär och kostnader, än om för dem, såsom för andra medborgare, närmaste underrätt vore forum. Riksdagen har bos K. M:t begärt upphäfvande af leta undantagsstadgande, och konungen har infordrat adelsmötets yttrande hiröfver. Utfall detta nekande, så bevisar detta att adeln anser sig vara af an jat och bättre skrot och korn än det öfriga folket, då den anser sig kunna ell ren faför Ott inn cf satin UMD! vt