Aftonbladet – 24 februari 1869, sida 3

7. S 0 IV5 ralla, Morka ögon, böjd nås Läpparne äro tunna och hopknipna. FI främre delen af hufvudet är han skalli Han var mycket blek och syntes till en bö jan trött och nedslagen, men i samma mån so förhöret pågick och han äfisattes med frågo ökades hänå tuppinärksämhet och säkerhe hans energiska hbatur gjorde sig gällande oc med en fulländad advokatorisk skicklighe förde han sin talan. Han stod hela tide från kl. 12 5 på eftermiddagen till kl. 2 Pp natten, men syhtes vid förhörets slut ej ut mattad; ehuru värmen i rummet var tryc kande; så att svetten oupphörligt nedran fr.n hans hår och panna Hans tal va lugnt .och flytande, med en stark gotländs r ) brytning. Domh. Hvad är Grubbs förnamn? Grubb. Jag heter Fredrik Wilhelm! ;), Allm. åklag. Jag tilltalar Gräbb för delaktig het i mördbrändets; NES Domh. Eriksson har nu gjört ett fullständig erkännande af brottet; han har ändrat sin förr bekännelse i så måtto, att han sjelf uppgifvit si hafva anlagt elden, men påstår att detta skett p Grubbs iotalan och mot utlofvad ersättning i pen ningar; (Erikssons bekännelse, sådan den nu va fattad till protokollet, uppläses.) Grubb. Detta bestrider jag helt och hållet och anser mitt häktande olagligt. Eriksson har a hat och illvilja velat hvälfva skulden på mig Först TR han mig för att hafva anlag elden, men då ban fann att jag skulle kunna be visa motsatsen och med många vitthen styrka, at; jag, efter hemksmsten från Arboga kl. !7, 12 på fredagsnatten ej lemnade mina rum, här hän ve lat göra mig till sin medbrottsling och påstått att jag genom lofvad penningersättning skulle intalat honom. :Det är bevisadt att han ljugit på mig. en gång, och jag hoppas kunna bevisa, att hans senaste bekännälse är lika lögnaktig. Domh. Jäg trodde, att Grabb skulle haft tid att besinna sig, Men jag finner att så icke är Vi skola då börja och gå i ordning med saken. När är Grubb född? å Den tilltalade fick redogöra för sina lefnadsöden och berättade: Att han föddes den 8 Mars 1815 i Lerbö församling på Gotland; Fadren Ed: I vard Israel Grubb var Pandlande och landtbrukare. Död för omkring 10 år sedan: Modren Maria Nargatott Uollik far från Fiblaiid och dog för 3 år sedan. Grubb vistades hemma i föräldrahuset till 18 års ålder, då han kom i handel hos Eneqvist på Slite. Efter tvenne års förlopp , började han handel för egen räkning samt köpte I ) en egendom på Slite, der han bodde i 25 år eller , ) till 1857, då han afflyttade till StocktiolniSedan I had Fålt egendomen på Slite, köpte han Lindö fn i-Roslagen,, men bodde fortfarande.i Stock.Tholm till år 1964, då han köpte Wärhulta och .boratte sig der, Vid 24 års ålder gifte han sig Å första fången, men hustrun dög efter 2 års för ; lopp: I detta pifte lade han en dotter, som lefde, jock ön sön, söm vär död. 1847 ingick Hand nytt i gifte, men blef 1861 skild från hustrun, som ännu lefver. I detta gifte har han 6 barn, hvilka alla HHefva, och tidtals vistas i hemmet. ).. Grubb hördes härefter, angående Erikssons aflöning Under den tid han Varit i Grubba tjenst, och uppgaf, att Eriksson under hela tiden skulle haft 90 rdr i månaden. Han kunde dock ej erinra sig huru härmed förhållit sig, då han tagit ringa eller ingen del i folkets aflöning vid sågen, som uppgjorts af sågverksinspektoren. Vid slutsågningen 1866 ville Grubb minnas, att inspektoren sagt, att Eriksson skulle haft i å 200 rdr innestående, och förklarade, på fråga om Grubb aldrig lemnat Eriksson några penningar, att han ville minnas, att Eriksson i April månad nämnda år fått låna 100 rdr: Domh. gjorde Grubb uppmärksam på, att om Eriksson haft penningar innestående, hade han ej behöft att låna och ytträde: Låt oss komma öfverens om en sak, att Grubb talar sanhing. Det är så godt att börja, der Grubb annars kommer att sluta. Afgif en öppen och sanningsenlig bekännelse. Allm: åkl. Försona derigenom ert brott. Grubb är svårt komprometterad otH kah icke hålla stången. Det är så godt att bekänna. Grubb. Då Eriksson beljugit mig en gång bör I det vara ådagalagdt, att han kan beljuga mig för andra gången, Han vill draga mig med sig i förderfvet. Domh. Jag får fästa Grubbs uppmärksamhet på, att det ej är ovanligt att en tilltalad gör rätI: telser och ändringar i sin första bekännelse. Kan Grubb uppgifva någon anledning, hvarför Eriksson skulle velat pådikta Grubb ett så groft brott? Grubb. Jo, det har förmodligen skett i förargelsen öfver, att han icke fick låna de penningar, som han begärde. Under sågningen talade Eriksson om, att han ville resa till Amerika. Sedermera träffade. jag honom under sommaren 1866 vid Katrineholms jernvägsstation, då han lemnade mig ett bref, hvari samma anhållan gjordes. Kan Eriksson förneka sanningen häraf? Eriksson tillspordes härom, och erinrade sig nu, att han träffat Grubb vid hämnde station, der han lemnat. Grubb ett bref, hvari han begärde att få låna penningar. -Deri talades dock -ejom någon resa till Amerika. Vidare påstod Grubb; att Eriksson fällthotelser mot honom såsom: att Eriksson gerna skulle: påtaga sig brottet, om han blott kunde vara säker på att få Grubb fast. Grubb tillfrågades, huru han fått kännedom om dessa hotelser, och uppgaf, att Strömbom berättat det för honom, då.Grubb den 22 Januari ankommit till Stockholm; der han uppehållit sig några dagar och bott hös Strömbom. Med anledning häraf upplyste allmänna åklagaren, att sedan han första gången, onsdagen den 20 Januari, varit vid Liljeholmen för att häkta Eriksson, hvilket då ej blef af, hade telegram-vexling uppstått mellan Strömbom och Grubb, som haft in följd, att Grubb genast begifvit sig till Stock10lm. Domh. -Hvad var anledningen till denna resa ch telegramvexlingen? Grubb. Jo, Strömbom hade föreslagit mig att öpa ett hus beläget vid Oxtorgsgatan, hvilket kulle försäljas på auktion den 26 Januari; det ade äfven varit fråga om köp af en landtegeniom, och såväl Strömboms telegram som Grubbs esa till staden hade föränledts deraf. AVm. ökl. Det är enfaldiga förevändningar! a ej Strömbom gått Grubbs ärenden vid Liljeolmen? Grubb. Jag känner icke att Strömbom varit vid iljehbolmen, och vet ej heller hvad han der haft tt utträtta. Domhafvanden hemställde nu till Grubb huruida ban ej skulle vilja förete de mellan Strömom och honom vexlade telegrammerna, för tt sålunda konstatera, att telegramvexlingen ej ört något brottsligt förhållande, fästande domhafanden uppmärksamheten på att detta låg i Grubbs get intresse. Grubb svaride, att han ej hade tegrammerna qvar, och att han ej ansåg det beöfligt. Domhafvanden anmärkte, att de kunde is ut på telegrafkontoren i Örebro och Stockolm. Grubb fortfor dock att förklara, att denna legramvexling ej inverkade på saken. Domh. Grubb undandrager sig sålunda att sjelf rete telegrammerna och vill ej heller medgifva t de få uttagas? Efter en stunds ordande härom medgaf Grubb utligen, att de fingo å telegrafkontoren uttagas, varefter Grubb tillfrågades om han ej lemnat s riksson några penningar. Tillsvar härå förmälde rubb, att utom de förut omnämda 109 rdr riksson fått låna på våren 1866, och som han erhbetalt, hvilken sistnämnda uppgift om återtalningen bestreds af Eriksson, samt de 180 rdr riksson vid undersökningen om branden blifvit Idömd i rättesånoskostnader och som han fått fn 0 UREA