Aftonbladet – 23 februari 1869, sida 2

Sammanträdet för Hushällssällskapernas ombud. Detta sammanträde öppnades i går i landt. bruksakademiens lokal af dess direktör grefvi Mörner, som fortfarande förde ordet vid öf. verläggningarne. Ombud och suppleante tillstädeskommo för rikets tjugosex hushålls. sällskaper, med undantag af Södermanlands Till vice ordförande utsågs landsh. grefve E Sparre. Pfter förberedande öfverläggningar angående arbetsordningen uppdrogs åt en komite bestående af grefve Sparre, hrr Odelberg och v. Möller att utarbeta förslag dertill.. Motioner väcktes af: Grefve H. Hamilton: om åtgärder till befordrande och ordnande af kreatursexporte om inskränkning i tiden för de stati ska uppgifternas insamlande till hvart 5 år; samt ytterligare i 3 andra ämnen som af referenten, i anseende till lågmäld stämma, ej kunde uppfattas. Frih. RÅkerhjelm: om åtgärder till motverkande af fattigvårdstungan genom insättning, i kapitalförsäkringsanstalten. Öfverste Wykander: angående de statistiska uppgifterna. : Gretve E. Sparre: om åtgärder till befordrande af. den inhemska industrien. Af denna motion, som obestridligen var den mest betydelsefulla, hafva vi förskaffat oss afskrift och införa den bär nedan. Ombuden sammanträda åter i afton klockan 7. Grefve E. Sparres motion. Det nittonde århundradet har åt det sociala och industriella lifvet gifvit en Hå riktning och betydelse. I den gamla tiden, likasom under medeltiden och jemväl: de första århundradena af den nyare fanns icke det begrepp som vi nu gifva benämningen industri. Under slutet af det 17:de samt 18:de seklet blef den först i England och Frankrike af regeringarne beaktad och föremål ör en omsorg, som åt dessa länder skiftesvis beedde försteget inom det europeiska statssystenet. Tyskland, sedan det under tullföreningens ana samlat sina små stater — ty det fordras ett isst omfång, jag ville nästan säga politisk makt, ör att. grunda en industri, särdeles der denna cke ännu är nog stark för att uthärda täflan på erldsmarknaden — har beträdt samma bana och jerefter, starkt och mäktigt framträdt med anråk på att blifva hufvudmakten i det mellersta iuropa; och den jätte, som förenar denna verldsel med Asien, hotande begge, skyndar att med eberaktig ifver ordna sitt sociala lif och framana en industri, hvarförutan hon inser sig icke unna vinna sin stora bestämmelse. Bland Euroas smärre stater har Holland redan sedan låvg d tillbaka, till och med före England, blomstrat enom sin industri .och handel, samt ehuru seermera förbigånget af detta land, likväl genom essa medel bibehållit sin sjelfständighet. Belien har, isynnerhet efter skilsmessan med Holind, med stormsteg framgått på industriens bana, ch jemväl det lilla Schweiz har der intagit en amstående plats. Italien, hvars små republiker I gång gingo i spetsen för industrien och verldsandeln, blef till följd af sammanträffande olyckga omständigheter förbigånget, och förlorade bi sin industri uch bandöl sitt sulfosttad; men