Wärhulta-målet. Efter mera än två och ett halft års förlopp har det brott, hvarigenom Wärbulta ångsåg, belägen vid Hijelmare-kanal i Westermo socken, Wester-Rekarne härad, jemre ett betydligt upplag u,psågadt virke den 30 Juni 1866 lades i aska, blifvit bragt i ljuset. Kort efter branden höllos, på föranstaltande ar brandstodskomiten i Westermo och direk. tionen för Nyköpings brandstodsbolag, flera förbör, hvarjemte en noggrarn undersökning sedermera egde rum vid häradsrätten. Man hyste allmänt den misstankan, att sågen nedbrunnit genom mordbrand, och denna misstanka minskades icke genom de hållna undersökningarne, ehuru dessa icke ledde till någon upptäckt af gerningsmannea. Brandstodsbolaget nödgades till egaren al Wärhalta F. W. Grubb utbetala en brandskadeersättning af 65,317 rdr 45 öre; men ansåg sig derjemte böra utfästa en belöning 2 aficke mindre än 2000 rdr åt den som kunde meddela sådana upplysningar att derigenom fullständig utredning vunnes om hvilken eller hvilka personer antändt sågen. Huru brottet uppdagades är bekant. Maskinisten Eriksson angafs nemligen af sin egen svärfader, arbetskarlen Magnus Lurd, som vid den nu hållna ransakuivgen förklarade, att ban härvid Jedts af rättskänsla, men ej af någon annan bevekelsegrund. Med anledvirg af Lunds angifvelse blef Eriksson torsdagen den 26 Januari bäktad vid Lilieholmens station af krensfogden S. N. Levin och sad till krocohäktet i E una. Vid derefter med honom hållet polisförbör den 8 Februari atgaf han den i Aftonbiadet förut meddelade bekännelse, hvari har, fritagande sig för mordbranden, anklagade Grubb för nämnde brott, hviiket äfven anledde dennes häktande. Den J7 dennes på morgonen afreste kronolänsmannen CO. Wennerström, åt. följd af stadsfiskaleu C. W. Jansson i Eskilstuna och eu poliskonstapel, med bäktningsrder på Grubb till Wärhulter Grabb befann sig då i Arboga, dit Wennerström och Jansson reste efter sarst lyckades gripa Grubb Som det var sent på dagen, återvände de till Wärhilta, medförande Grubb, samt dröjde