Aftonbladet – 11 februari 1869, sida 3

het, lorgnerade Persiani och sade: Very nice, very nice. Konungen af Neapel sof. Shoffield betraktade engelsmän, hörde några ögonblick på musiken och insomnade snart liksom kungen. Fursten tog sin penna och skref följan e ord:-Den materiella bildningens högsta ståndpunkt grundlägger en sjukdöm i själen som dödar kroppen. Att anlägga snörräta gator; stora, väl sandade vägar; bygga hus, hvars inredning är klok och förståndig, så att man vet hvarest hvarje minsta småsak skall ligga etc. etc., är visst godt och väl; men menniskan är ej skapad att uteslutande s sselsätta sig dermed, ty gör hon det, inträder hos henne denna andefattiga sinnesstämning, som föder liknöjdhet och ledsnad vid allt, och som är ingenting annat än hvad engelsmännen kalla Spleen, Jag har sett många giriga millionärer, som nalkats grafven af ledsnad, jag har icke begripit det i början; det är så lätt att fören qvinna förskaffa sig förströelser eller nöjen, sade jag då. Men dessa olyckliga penningkarlar hafva en instinkt, som säger dem att det är bättre att kasta penningen i lyckans eller nöjets urna än att gifva den åt tiggaren, och slutet blir att de få blott nitvinster vid utdelningen. Girigheten är ej alltid en passion att samla rikedomar, utan härflyter ofta af elakhet. Engelsmännen hafva förorsakat Italien mera än Theodorik och Attila med deras rötvarhorder, ty då det ej har kunhat tjena dem som medel mot deras ledsnad, hafva de utbredt den nakna opoetiska verkligheten öfverallt, de hafva gjort Italien till ett stort hotell efter engelsk modell. Hvad betyda rikedom och bildning? Tag neapolitanare ibland dem dexuppe vid er t högfjudt skänka stöt Bifall ät Persie: