Aftonbladet – 10 februari 1869, sida 2

Han tog matsedeln och läste: Rostbiff, plumpudding, fisk af alla sorter. Alldeles som i Birmingham utropade vår knifsmed förvånad. Det var besynnerligt! i Birmingham ser man ej ett enda italienskt ord i hela staden, och Birmingham är tio gånger vackrare än Neapel, som synes mig ful och mycket smutsig. Engelsmännen måtte roa sig mycket i denna stad, som sypes endast byggd för dem. I detta ögonblick kom hans nya betjent, Micali. — Skhoffield räckte honom helt vänligt handen och bad honom sätta sig. Micali satte sig utan krus. Jag har fått blott ett rum utan säng, sade Shoffield. Var lugn, mylord, och frukostera; jag skall ställa till att ni kommer att bo bättre. Huru smakar eder denna oxsvanssoppa ? Lika god som hos Sven Snr i Birmingham. Neapolitanarne måtte tycka om den här ? Nej, de finna den afskyvärd; det är en riktig pepparsoppa; man skulle tro sig smaka på Vesuvius, men den tillagas endast för engelsmän. Ja— matsedeln är helt och hållet engelsk. Matsedeln, säger ni, mylord. Ack, ja — hela Italien är en engelsk koloni; det är mera engelskt än sjelfva England. Engelsmännen komma också hit i massa. I Rom äro alla menuniskor engelsmän utom påtven; men tillåt mig fråga er, mylord... Ja, ja — mycket gerna; fråga du, Micalil Är det för ert nöje, som ni besöker Neapel? Ja visst — jag såväl som alla andra en. gelsmän. Jag är rik, jag vill vara lycklig och jag vill njuta af min lycka.